"Nu kan alltså den största staden i USA stå på tur, och presidenten är inte den enda som är oroad över utvecklingen. För första gången i sin historia har den fackförening som organiserar 24 000 av New Yorks 36 000 poliser uttalat sitt stöd för en av kandidaterna i ett presidentval."

Ytligt sett kan det verka som om media i Sverige noga bevakar USA i allmänhet och presidentvalet i synnerhet.

Men ser man på de största tidningarna de senaste dagarna ägnar de utrymme åt att analysera, eller snarare berömma Michele Obamas senaste tal.

Svenska journalister är lata, de får Kronblom att framstå som maniskt aktiv.

Men om de försökte skulle de ändå inte riktigt kunna passa in det som sker i New York i sin vanliga mall där Trump är så ond att han till och förvisats från helvetet av Satan och därför dväljs i Vita Huset.

Demokraterna är däremot alltid goda.

På dagens presskonferens berättade den demokratiske delstatsguvernören i New York Andrew Cuomo att morden ökat med 29 procent i New York City. Han hotade med att det blir inga pengar till polisen i staden nästa år om de inte genomför reformer. Det är alltså polisens fel att morden ökat. Med reformer menas inte att polisen ska bli effektivare i att bekämpa våldsbrott utan att de ska sluta vara så rasistiska och bygga bättre relationer med alla stadens minoriteter.

Att dessa relationer enligt Cuomo är dåliga är enligt honom förklaringen till mordorgien.

Samma sak som Black Lives Matter hävdar.

Men de som dör på gatorna är inte personer som skjuts av poliser.

De som dör gör det för att det inte finns poliser där som kan ingripa.

Hur ser det ut alltså ut egentligen i staden i dag?

En mordvåg sköljde över New Yorks gator den senaste veckan. Under samma tid förra året registrerades 26 skjutningar – i år 76, av dem ledde 14 till att människor mördades.

Bland dem den 28-årige kriminalvårdaren John Jeff som hittades död på en gata i Queens tidigt på lördagsmorgonen med elva kulor i kroppen.

I Prospect Park mördades 47-årige tvåbarnsfadern Paul Pinkney med ett skott i huvudet när han skulle tända ett ljus till minnet av en granne som färdats på samma plats några dagar tidigare. 

Polisen rapporter från mordvågen berättar om plötsligt oväntat, ibland dödligt våld:

En 40-årig man står och antar på sitt tåg på grand Central på Manhattan. EN person passerar, stannar upp, klappar mannen på axeln, skjuter honom, går sedan vidare.

En ung man sitter utanför sitt hur i Belmont, två män närmar sig honom. Öppnar eld. Försvinner.

Våldsorgien fick president Donald Trump att i en tweet riktad till stadens borgmästare Bill de Blasio förklara att blodbadet måste upphöra: 

“Lag och ordning. Om inte han kan skapa det gör vi det.”

Tidigare i år har presidenten beordrat federala polisinsatser i Kansas City, Seattle och Portland i Oregon. 

Nu kan alltså den största staden i USA stå på tur, och presidenten är inte den enda som är oroad över utvecklingen. För första gången i sin historia har den fackförening som organiserar 24 000 av New Yorks 36 000 poliser uttalat sitt stöd för en av kandidaterna i ett presidentval. På fredagskvällen, alltså under det dygn som skördade mest dödsoffer i staden framträdde fackföreningens ordförande på ett möte och förklarade att den unika åtgärden var en följd av att Donald Trump ”förtjänat” fackföreningens stöd och att:

”I dag är det en ära för mig att få stå på denna scen och ge röst åt 24 000 stolta New York-poliser, och stå framför dem av dessa som är här i dag ropar ”USA” och ”Trump som president”.

Presidenten förklarade i sitt tacktal att Joe Biden hade försökt göra allt för att svärta ned poliserna, men att han som president skulle återställa deras värdighet och stolthet efter sin valseger i november.

Förhållandet mellan poliskåren i New York och stadens demokratiska styre har snabbt försämrats under de senaste månaderna, och då har det ändå aldrig varit riktigt bra.

Den tuffe Patrick Lynch satte redan 2014 skräck i Bill de Blasio när han efter det att en två poliser skjutits i Brooklyn, lade skulden på de Blasio: ”Deras blod är på borgmästarens händer.” Det kom efter att de Blasio erkänt att poliskåren ofta använde rasprofilering och att det var fel sätt att arbeta.

På begravningen av de mördade poliserna vände alla poliser som var närvarande ryggen åt de Blasio och han har sedan dess hållit en låg profil och när så behövts uttryckt sitt stöd för polisen.

Fram tills vårens Black Lives Matter-upplopp som tydligen gjorde honom mer rädd än Lynch ledarstil, eller så innebar de att Bill de Blasio fick möjligheten att genomföra det han alltid velat göra, men inte riktigt vågat. 

1 juli år meddelade Bill de Blasio att man i stadshuset kunnat enas om en ny budget för 2021.

En miljard dollar har tagits från de delar som bekostar poliskårens arbete och flyttats till områden som skola, socialtjänst och hälsovård. Detta samtidigt som våldet ökat vecka för vecka under årets första sex månader. 

Bill de Blasio deklarerade stolt på presskonferensen att ”han känt hur viktigt det var att ta pengar från polisen och ge dem till unga människor och områden som befann sig i nöd”.

Ett av resultaten kommer att bli att polisens övertidsbudget skärs ned med 60 procent, och det drabbar i dag en kår som inte hinner rycka ut när det behövs.

Curtis Sliwa, grundare den frivilliga ordningsvakts-organisationen Guardian Angels, förklarade för en vecka sedan att han skulle utöka antalet patruller över hela staden eftersom det rådde ”totalt kaos”. Han berättade om hur medborgare vädjat om hjälp eftersom ”polisen kommer inte när man ringer efter dem.”

På Manhattan finns en av de få personer som gör pengar på ett ökande våld som verkar kunna drabba vem som helst. Brad Peddel är ägare till 221B Tactical och kan berätta att försäljningen av skyddsvästar har ökat med 80 procent sedan 2019.

”Ni kan inte ana hur många det är som kommer in och säger: Jag är livrädd”. De flesta västarna köps av personer som bor i Brooklyn och Bronx.

Joseph Giacalone är före detta polisbefäl i new York, men undervisar nu på John Jay College of Kriminal Justice. Han har en lite uppgiven, men praktisk syn på utvecklingen:

”Vapen och skottsäkra västar säljs som aldrig förr. Det är dags att återinföra gjutjärnsbadkaren. Det är där mammor brukade bädda ner barnen för natten för att de skulle vara skydda när kulorna började vina.”

Kina gav oss viruset. USA har gett oss en en mental och social sjuka som uppenbarligen är mycket smittsam.

Gårdagens program behandlade förstås en del av det pågående kriget mot allt som européer påstås gjort genom historien.

När man lyssnar på meningsutbyten om USA, rasism och polisvåld i samhället i dag och när man hör olika förslag på lösningar känns det som att kliva in på närmsta apotek och få ta del av följande samtal:

Kund: Jo, jag skulle behöva lite hjälp.

Apotekare: Jamenvisst, vad kan jag stå till tjänst med?

Kund: Var är hyllan med antihistaminer?

Apotekare: Aha, pollenallergi?

Kund: Nej, nej, jag har tjocktarmscancer. Den har tyvärr spritt sig rätt mycket så jag måste få i mig mer antihistaminer.

Apotekare: Det var tråkigt att höra, men jag tror inte mer antihistaminer hjälper i ert fall. Du behöver en bra hostmedicin med slemlösande effekter.

Kund: Säger du det? Intressant. Men jag tror att jag håller mig till anti-histaminerna.

Apotekare: Jag förstår. Men vi säger så här då. Jag skickar med ett gratisprov på hostmedicin så kan du ju prova.

Kund: Man tackar!

Betänk situationen i USA i dag. Ett land med lågt räknat fem miljoner missbrukare av heroin, kokain, smärtstillande opioder, benzo. 15 miljoner alkoholister. Post-traumatiskt stressade veteraner från onödiga krig. 75 procent av de svarta familjerna är inte familjer utan modern är ensam vårdnadshavare. 

Sedan har vi de etniskt baserade kriminella gängen: de svarta, de från Karibien, östasiaterna, östeuropeerna, latinos, de klassiska maffiorna (italienarna, irländarna, judarna), hawaiianerna, araberna, kineserna, vietnameserna och några till.

Vi har motorcykelgängen. Kartellerna. 

Det finns ungefär 2 miljoner gängmedlemmar i USA. Beväpnade till tänderna. Det enda de saknar är väl attackflyg.

Alla dessa slåss om inflytande och kontroll. Deras verksamhet och det de tillhandahåller skapar dessutom så förödda sociala miljöer och en så depraverad och uppgiven kultur att det berör tiotals miljoner människor.

I denna situation, i detta samhälle, ska polisen försöka upprätthålla någon slags ordning. Det är ett farligt arbete. I genomsnitt har en amerikansk polis dött i tjänsten var 54:e timme i USA.

Så ser verkligheten ut.

Att då diskutera om rasism i poliskåren är problemet är som att fråga efter anti-histaminer när man har tjocktarmscancer. 

Det amerikanska samhället är ingen smältdegel. Har aldrig varit. Det amerikanska samhället är en sumpgasproducerande mulltoa. Explosionen närmar sig. Jättesmart idé att då dra in anslagen till polisen. Vi förklarade att vi i sig inte är särdeles tilltalade av det som det moderna samhället erbjuder som ordningsmakt, men att inför den konkreta verkligheten tro att polisen är det avgörande problemet är att vända sig från denna verklighet, blunda, och svälja sina antihistaminer.

Det var ett av de ämnen vi avhandlade i gårdagens program, och så diskuterade vi slaveri genom historien. Vi påpekade att de som tagit över det offentliga samtalet i Sverige helst talar om tre miljoner svarta slavar i Sydstaterna på 1800-talet, men aldrig om de tre miljonerna kristna slavar som finns i Pakistan i dag. Eller de fyrtio miljoner slavar som just i detta nu trälar i världen – framförallt i Afrika, Asien och Latinamerika.

"Nu är det ju inte så att de flesta fall av våldtäkt, rån, mord, misshandel, sprängning och mordbrand är IT-relaterade. De som begår dem är knappt läs– och skrivkunniga."

Förr var det enkelt om man var en ung, rastlös kille från arbetarklassen som trots sitt ursprung ville se sig om i världen. Man mönstrade på. Ni vet:

”Nisse tänker sjöman bli,

Segla till Jamaica”.

I dag finns det dock ingen svensk handelsflotta.

Men hys hopp.

Du kan alltid bli polis.

Nej, jag menar inte att du då kan få möta alla världens kulturer genom att patrullera i Rinkeby eller Rosengård.

Bättre upp.

Studera polisens pågående propaganda kring sin verksamhet så förstår du.

Svensk polis och de politiker och byråkrater som leder den verksamheten ägnar sig ju numera mest åt påverkansoperationer.

Man försöker alltså störa och förvränga människors verklighetsuppfattning och få dem att acceptera en falsk och förvriden bild av verkligheten.

I dagens Expressen uttalar sig ett antal poliser om hur viktigt det är att polisen får resurser, pengar och personal så att de kan satsa på IT-baserad brottslighet:

”Vi behöver bli fler i det arbetet och söker därför personer som är nyfikna på brott inom it-området. Det krävs uthållighet och noggrannhet eftersom det handlar om att söka efter små misstag. Det måste också finnas en vilja att utvecklas kontinuerligt eftersom brottsområdet är i ständig förändring.”

Nu är det ju inte så att de flesta fall av våldtäkt, rån, mord, misshandel, sprängning och mordbrand är IT-relaterade. De som begår dem är knappt läs– och skrivkunniga.

Och denna nya satsning är vad som ger unga aspiranter möjligheten att se sig om i världen:

”Insatsen krävde samordning med 25 länder samt en rad olika expertkompetenser.”

Mycket internationella konferenser blir det.

Polisens uppgift är inte längre att vara ordningsmakt och se till att frid råder i samhället.

Den svenska polisen är en del av byråkratin och därmed en del av problemet. Politiker har valt att öppna landet så det kan ödeläggas, och eftersom posten som polischef är förbehållen de följsamma så låtas ordningsmakten inte om vad som sker under den pågående ödeläggelsen. De låtsas inte om det som drabbar vanliga människor i deras vardag – det gäller att dölja detta, att ta udden av kritiken och ilskan.

En annan form av påverkansoperation har pågått än längre. Den tar sig uttryck i att man försöker få oss att vända blicken bakåt i tiden. Alla dessa dokumentärer och serier om brott som polisen löst en gång i tiden ska skapa en känsla av att vi har att göra med en effektiv ordningsmakt. För att komplettera detta skickar man någon gång i halvåret fram en lite grupp siffertrixare som ska bevisa att brottsligheten inte ökat.

Visst gäller det att röra sig framåt i terrängen, att erövra ny mark.

Men det är inte speciellt intelligent att lämna fienden obesegrad bakom sig.

Sådant kallas inte framryckning.

Det brukar benämnas flykt.