Artiklar

Fronten breddas med en nyfiken liberal

Boris Benulic

Detta modiga generalangrepp på Bonnierpressens försök att stävja alla försök att utforska verkligheten innebär med säkerhet att Mattias Svensson tvingas söka sig till andra arbetsgivare.

Detta modiga generalangrepp på Bonnierpressens försök att stävja alla försök att utforska verkligheten innebär med säkerhet att Mattias Svensson tvingas söka sig till andra arbetsgivare.

Mattis Svensson framför en sympatisk tankegång på DN:s ledarsida i dag.

”Ju mer jag tänker på det, desto mer verkar det som att nyfikenheten fattas i samhället i stort. Det anses barnsligt att vara nyfiken på hur världen fungerar, och direkt provocerande att inte direkt och entydigt ta avstånd från uppfattningar och beteenden som väcker ogillande. Undra på att världen samtidigt börjat kännas tråkig, snäv och hotfull.”

Problemet är kanske bara att den tankegången framförs i största allmänhet. Vem eller vilka krafter riktar den sig mot?

Jag känner mig delvis apostroferad eftersom jag är förmäten nog att räkna mig till upplysningens vänner, och dem är Mattias speciellt bekymrad för:

”Till och med upplysningens vänner – jag frestas att säga: särskilt upplysningens vänner – tycks ha glömt hur viktig nyfikenheten har varit.”

Min nyfikenhet och vetgirighet har dock ändå fört mig till samma slutsats som Mattias: ”världen börjar känna snäv och hotfull”.

I mitt fall har det konkreta orsaker.

Islam kontrollerar i dag en obegripligt stor del av världens stater vilket innebär att vi har samhällen där nyfikenhet är förbjuden. Allt finns utlagt och förutsagt i den heliga boken och mentalt mörker råder i dessa riken. Där riskerar du att dödas om du är nyfiken, eller beter dig på otillåtet sätt. Denna efterblivna religion ser det som självklart att expandera och erövra nya områden. Det må vara förorter i europeiska förorter eller oljerika enklaver i Mozambique. 

Överallt skaffar man sig brohuvuden.

För att utvidga sitt inflytande och sin makt.

Problemet är också att bärare av denna religion och kultur – denna mentalitet – blir alltfler i Sverige, därför blir tillvaron också här insnävad och hotfull för dem som är nyfikna. Man behöver inte ens vara speciellt nyfiket lagd för att känna sig hotad.

Nyfikenhet och vetgirighet innebär att man utforskar det man inte riktigt begriper, bara för att man vill veta. För att det är en drift.

Men vi behöver inte utforska islam. Vi i västerlandet har i 1500 kunnat samla kunskap om vad som händer där islam breder ut sig. 

Där utsläcks nyfikenheten. Om så är nödvändigt genom att liv släcks.

Om man verkar i upplysningens anda handlar man när man vet tillräckligt mycket för se vad som är uppenbara hot mot den egna friheten.

Och eftersom Mattias Svensson är en klok karl antar jag att det är precis det han vill ha sagt med sin lite kryptiska ledare.

Läge att jubla således. Äntligen får jag och Mattias Svensson åter stå på barrikaderna tillsammans. Till försvar för frihet och nyfikenhet.

Denna gång i kamp mot islam. 

Efter det får vi ta oss an Kina.

Artiklar

Pirat Schori fortsätter försöka kapa nationen

Boris Benulic

"Sanningen är alltid konkret och undertecknarna bortser medvetet från ett litet problem. Om man erkänner ”alla människors lika och okränkbara värde och rättigheter” – vad gör man då med människor som inte gör det? "

Pierre Schori – förespråkar human flyktingpolitik efter att i årtionden stött regimer som leder till att folk flyr.

Inom delar av socialdemokratin verkar man ha haft en jätte-zoom-videokonferens för att få till ett manifest om vikten av att hävda den totala och allomfattande asylrätten. 

Alla ska med i internationell skala. 

Låt oss hoppas att det inte finns mänskligt liv på andra planeter. Och om det finns det låt oss då be en bön för att det rör sig om fredliga civilisationer där medlemmarna inte för krig mot varandra; annars kommer vi snart få höra att det är en självklarhet att flyktingar från den tempererade superjorden GJ180 ska få politisk asyl i Sverige. 

Kanske kommer Daniel Suhonen som gärna hämtar sin verklighetsbeskrivning från serietidningar att anlitas för att skriva et nytt manifest där det anförs att vi faktiskt en gång gav Stålmannen asyl?

I det manifest som nu är publicerat i Aftonbladet och undertecknat av 233 ”debattörer” förklaras att:

”Klassisk socialdemokratisk politik innebär en solidarisk flyktingpolitik som står upp för de internationella konventionerna. Dessa har till syfte att garantera alla människors lika och okränkbara värde och rättigheter.”

Jag kan i många avseenden nog visa hur jag ansluter mig i praktiken till en ”klassisk socialdemokratisk politik”, eftersom jag antar att ”klassisk” definieras som den politik socialdemokratin stod för från sin uppkomst fram till och med 1950-talet. Därför kan jag också konstatera att här har vi inte att göra med ”debattörer” utan med ”posörer”.

Bland undertecknarna finns Pierre Schori, en person som stött många diktatorer som skapat flyktingströmmar och förödda samhällen. Han är inte en representant för klassisk socialdemokrati, han är en representant för de krafter från överheten som tog över arbetarrörelsen och började romantisera och stödja brutala, efterblivna ”befrielserörelser”.

Sanningen är alltid konkret och undertecknarna bortser medvetet från ett litet problem. Om man erkänner ”alla människors lika och okränkbara värde och rättigheter” – vad gör man då med människor som inte gör det?  

Undertecknarna tar inte upp det problemet, vilket gör att vi har många invandrade personer som anser att alla människor inte har samma rättigheter – och de har släppts in på grundval av en politik som utgår från att alla människor har samma rättigheter.

Problemet med det öppna-famnen-manifestet är att det inte gör skillnad på asylsökande på grundval av deras ståndpunkter. Man bryr sig bara om huruvida man är förföljd för sina åsikters skull eller inte. Att man är förföljd är själva grunden för asylrätten i dessa moderna socialdemokraters värld.

Vilket får den absurda följden att Sverige kan ge fristad åt medlemmar i shiamuslimska miliser när sunnimuslimska miliser tagit kontroll över tidigare shiadominerat territorium och börjat jaga militanta shiamuslimer.

De båda riktningarna må hata varandra, men båda riktningarna hatar också västerlandet.

Att släppa in representanter för den ena eller andra riktningen beroende på hur krigslyckan skiftar innebär att man öppnar dörren för krafter som är fientliga till allt det som gör att Sverige är en lugn och skyddad hamn.

Och det leder i sin förlängning till att Sverige inte kommer att förbli en sådan hamn.

Asylrätten kan inte bedömas utifrån ”internationella konventioner”. De måste sägas upp för Sveriges del. Möjligheten att söka och att kanske få asyl kan enbart bedömas utifrån om den asylsökandes inställning och politiska hållning är kompatibel med det svenska samhällets. Man bör inte ge asyl åt personer som har en grundläggande fientlig inställning till europeiska värden och europeisk kultur, eller är bärare av en kultur som inte är kompatibel med västerländska värden..

Det finns inga allmänt och internationellt omfattade humanitära principer att utgå från i asylpolitiken. Att hävda det är att propagera för nationellt självmord.

Av min ironiska inledning på texten ska man inte förledas att tro att jag intar en tillbakalutad, överseende hållning gentemot dem som har undertecknat manifestet. De har fullt medvetet ställt sig på samma sida som nationens och det arbetande folkets fiender, de har gjort det genom att försöka framställa sig som mer ”humana” än de som vill begränsa asylpolitiken så att inte västerlandets, frihetens och upplysningens fiender släpps in.

Med dessa "debattörer" finns inger att debattera – de är att betrakta som islamismens och mörkrets propagandacentral. Det talar om hur viktigt det är att "Sverige ska vara en humanitär stormakt", föga bryr de sig om att det leder till det arbetande folkets vanmakt.

Podd

Radio Bubbla: Med sporthall och badhus som gravmonument över de i onödan döda

Boris Benulic

"För det första – hur kan bristande språkkunskaper göra att man inte begriper att man ska tvätta händerna och följa andra enkla föreskrifter? Kommer de som inte behärskar språket från en annan planet? Talar de klingon?"

Man slog dem på händerna när man tyckte att de inte åt tillräckligt koncentrerat. En och annan fick en knack i bakhuvudet. Armar bröts upp på ryggen, en del tvingades ner i sina sängar och hölls fast. Sängarna hade nedkissade lakan.

Anmälningarna om misshandel och vanvård har blivit en liten hög.

Som ni förstår talade vi om äldreboendet Djurgården i Eskilstuna i Radio Bubblas förra sändning.

Och under coronakarantänen har 30 av de 65 på detta äldreboende dött.

”Bristande språkkunskaper hos personalen” anger en de ansvariga som en av förklaringarna till att man inte kunnat hålla smittan i schack.

Om det anses vara en av förklaringarna till den misshandel som förekommit framgår inte.

Man kan ställa sig flera frågor.

För det första – hur kan bristande språkkunskaper göra att man inte begriper att man ska tvätta händerna och följa andra enkla föreskrifter? Kommer de som inte behärskar språket från en annan planet? Talar de klingon?

För det andra – är det lämpligt att man inte behärskar ens enkel svenska när man ska ta hand om äldre – och ibland förvirrade – människor? De om några behöver kontakt och omvårdnad med personer som förstår dem och som själva kan göra sig förstådda.

För det tredje – om man inte behärskar svenska då vet man inget om kulturella koder och seder, eller har någon förståelse för dem. Jag utgår från att många äldre människor under de sista åren av sitt liv i frid vill kunna sjunka in i det som är vant och tryggt. Kan personal som vare sig behärskar språk eller kultur bidra till detta? Kan de inte tvärtom tänkas bli irriterade och ge sig på dem som de ska ta hand om. Att man inte ens förstår enkel svenska tyder ju på en viss fientlighet till det land man kommit till.

För det fjärde – varför har inga polisanmälningar gjorts? Tydligen har det bara blivit anmälningar uppåt i vårdapparat och administration men inte direkt till polisen. Varför inte? Det rör sig om misshandel av värnlösa människor. Det rör sig också om uppenbar vanskötsel som leder till att människor dör.

Här ser vi verkligheten bakom yrandet de senaste åren om att vi måste ha hundratusentals invandrare för ”vem ska annars ta hand om våra äldre”.

Kan vi inte åtminstone enas om att det väl inte visat sig vara ett bra argument. 

Det enda som hänt som följd av misshandel och vanvård på Djurgården är att äldreboendet stängts ner.

Tacka fan för det när hälften av de som fanns där dog på några månader. 

Ingen verkar dock ställas till ansvar. 

Och då borde inte bara de skyldiga i personalen och chefer på boendet ställas till svars.

– utan även kommunens politiker och de byråkrater som sitter i ledningen för äldreomsorgen.

De senaste åren har kommunen satsat på att putsa upp sin fasad. Det har byggts stort badhus och sporthall, torget har renoverats och man har länge lanserat sig som arenornas stad.

Men kärnverksamheten – att använda skattebetalarnas medel till att ge de äldre den omsorg de förtjänat – det missköter man uppenbarligen.

Hur kunde man bygga nya fritids- och nöjeskomplex när man samtidigt erkänner att man insett att till exempel Djurgården var undermåligt i alla avseenden?

Men visst är det bra att det nu finns arenor och hallar i staden. Det kommer att finnas många som vill vara på plats när tribunalerna en gång genomförs mot dem som byggt monument över sig själva medan de som byggt staden vanvårdas.

I övrigt diskuterade vi varför grönsaker inte bör förtäras, de gröna framgångarna i Frankrike samt hur den djupa statens ombud rensar friskt på YouTube

Artiklar

Oh, Oshun won’t you buy me a Mercedes Maybach?

Boris Benulic

Dags är dags att ställa frågan med vilket mål Expressens kultursida driver sin envetna kampanj för kulturell efterblivenhet.

Sugen på en ny bil? Fram med apelsinerna och kanelstängerna.

Svensk musik som hyllar Oden, Tor och Freja och vikingar betraktas med viss misstro på kultursidorna. Vad annat att vänta i ett land där det kommer statliga rapporter som betecknar runskrift som ett sätt för högerextrema personer att signalera (dock är det lite oklart i i den färska rapporten vad som signaleras).

På kulturredaktionerna tänker man väl något i stil med: ”Börjar folk ägna sig åt asatro vet man ju aldrig hur det slutar. De kanske börjar bygga långskepp och färdas längs med Volga, hamnar i Istanbul, plundrar och då får vi problem med Erdogan.”

Observera att denna försiktiga inställning bara gäller svenska förkristna uppfattningar.

Om en svensk artist skrev en låttext som beskrev Sveriges ”fantastiska kulturarv” men stannade vid det sista blotet 1084 i Uppsala, skulle han eller hon betraktas som lite vrickad.

Beyoncé talar i sin senaste låt också om rötter och ursprunglig kultur, men möts inte med misstänksamhet på kultursidorna. I Expressen är Juliet Atto djupt berörd av Beyoncés senaste text:

”Den trap-influerade låten lyfter svarthet bortom rasism och diskriminering. Istället för att sjunga om förtrycket av svarta väljer Beyoncé att belysa svarta personers rika kultur och historia.”

”Beyoncé är uppvuxen i den amerikanska södern där västafrikanska traditioner lever vidare bland stora delar av den svarta befolkningen. I låten nämner hon Oshun, en orisha, eller gudinna, från Yoruba-folkets religion i Nigeria. Med Oshun, som representerar kärlek, fertilitet och feminin energi, hedrar Beyoncé sin svarta kvinnlighet och samtidigt sina afrikanska rötter.”

Nå, nu har jag läst Beyoncés texten ett antal gånger, och jag har inte upptäckt något om ”svarta personers rika kultur och historia.”

I det kulturella arv som Beyoncé sjunger ger henne styrka räknas följande upp:

Gudinnan Oshun, dashikin (ett klädesplagg), en Ankhamulett samt Nag Champa-rökelse.

Redan där blir min förvirring total. Nag Champa-rökelsen kommer ju från Indien. Ankha-symbolen från det forna Egypten – förvisso fint att Beyoncé kan hämta styrka ur att bära en sådan eftersom inte ens egyptologer är riktigt säkra på vad symbolen antas föreställa, men i vilket fall är de tämligen överens om att den står för livgivande … på något sätt. 

Och allt det här är ju bara så sorgligt.

Det är väl bra om människor kan hämta styrka i sin historia. Men om det enda de kan gå tillbaka till är en mytologisk gudinna som vill ha mycket apelsiner som offer, batikkläder, en amulett samt från Indien importerad rökelse, då kan man nog inte räkna med att få tillräcklig styrka för att möta utmaningar här i livet.

Det som Beyoncé kallar för ”svart kultur” präglas av sin rundgång. Det ansågs i Nigeria vara lite efterblivet att vandra runt i en traditionell dashiki, men så började svarta i Harlem gå omkring i färggranna kaftaner på 1960-talet och den nigerianske musikern Fela Kuti berättar att:

“We were even ashamed to go around in national dress until we saw pictures of blacks wearing dashikis on 125th street.” 

Typ: oj, kolla vad de har på sig i New York. Vi måste bli lika hippa som de, tillbaka till våra rötter.

Beynoncé hyllar alltså efterblivenhet och vidskepelse som vägen framåt för svarta.

Jag tvivlar starkt på att dyrkandet av Oshun kan göra svarta friare och starka.

Oshun-kulten är ju en viktig del i den karibiska Santerian, och inte har de svarta på öarna fått det bättre av att de på nätterna smetar in varandra med hönsblod, dricker sig medvetslösa på usel rom samt har initiationsriter där man begravs levande under en natt.

Kan kanske vara kul, men skapar väl inte så mycket välstånd vad jag kan se.

Men kanske tycker Beyoncé faktiskt att Haiti är lyckoriket hon drömmer om.

Eller Brasilien där Oshun också åkallas inom Candomblé.

På dessa platser i världen lever allt det kvar bland svarta som Beyoncé menar ska ge dem styrka i USA och västvärlden.

Vill man som Juliet Atto beteckna detta som ”rik kultur”, så varsågod och lycka till.

Det går säkert jättebra. Om Oshun-kulten breder ut sig i Sverige kommer ju snart alla svarta vara välmående och förmögna. Allt man behöver göra är att att åkalla Oshun och genomföra den ritual som ger rikedom.

Det som behövs är fem apelsiner, ett gult ljus, en vit tallrik, kanelstänger, honung och en bild av gudomen.

Tänd ljuset, lägg apelsinerna på tallriken, droppa honung på dem, lägg dit kanelstänger och låt det hela stå framför bilden av Oshun i fem dagar.

Jag antar att du sedan kan lämna bostaden och upptäcka att därutanför står en Mercedes Maybach GLS 600. Kylskåp med plats för champagneflaskor är standard.

Men förlåt. 

Ett allvarligt menat ”förlåt”.

Jag vill egentligen inte håna folkliga föreställningar eller uråldrig tro.

Alla nationer kan hämta styrka ur mytologier som vävs kring sådana föreställningar.

Men det farliga är om man som svarta gör idag stannar där och talar om sin ”rika historia”.

Det är som om jag som enkel balkanbonde skulle skriva en hyllningsdikt till slavernas förkristna gudom Crnobog samt lyriskt besjöng vår böjelse för att göra sprit på plommon och aprikoser och sammanfattade detta som ”slavernas rika historia” ur vilken jag hämtade styrka.

Självklart skulle jag angripas som inskränkt och okunnig. 

Många skulle säga: Nikolaj Tesla då! Bara för att ta ett exempel.

Och där har vi hela problemet.

Den samlade svarta kulturen kan genom historien inte uppvisa någon motsvarighet till Tesla.

Det kanske den i sinom tid kommer att kunna göra den dag de svarta inser sin kulturs svaghet, och överger den för att lära av Europa.

Men Expressens kultursida verkar nu göra allt för att svarta ska förbli okunniga, förvirrade och känslostyrda.

Vad är syftet?

Artiklar

Politikens svar på den förarlösa bilen: Saabuni

Boris Benulic

"Till slut inser hon att det hela mer är en fråga om känslor. Det gäller att hitta rätt ord, besvärjelsen som får alla att falla på knä. I alla fall om de är svenskar."

Nyamko Sabuni –beredd att göra plats i bagageutrymmet för ännu en "skuld".

Det här med syskonrivalitet är inte lätt.

Man får förstå att Nyamko Sabuni är sur.

Och desperat.

Här har hon äntligen lyckats bli partiledare. Hennes tid i rampljuset väntar. Presskonferenser. Kanske en ministerpost i någon form av regering? Alla möjligheter står öppna.

Men så börjar opinionssiffrorna rasa. Varje gång hon numera ska läsa en sådan undersökning fasar hon för tanken att det inte ska finnas en egen stapel märkt ”L” utan att hennes parti försvunnit in under ”Övriga”.

Samtidigt syns hennes bror Kitimbwa Sabuni mer och mer i media som ordförande för Afrosvenskarnas Riksorganisation. Medan däremot inte ens Agenda ringer henne.

”Det finns ingen rättvisa”, tänker Nyamko Sabuni. ”Brorsan leder ju en organisation som om möjligt har ännu färre medlemmar än vad vi har i Liberalerna. Och han är inte svartare än jag”.

Hon grubblar. Vad har han kommit på som inte hon har fattat?

Hon nagelfar broderns uttalanden, studerar de märkliga påståendena och försöker finna en koppling till verkligheten samt logik, vilket visar sig tämligen svårt. Men Nyamko Sabuni ger inte upp, hon är tränad för uppgiften efter harvandet med det egna partiets program och kongressmotioner och kan därför läsa texter utan logik och koppling till verkligheten.

Till slut inser hon att det hela mer är en fråga om känslor. Det gäller att hitta rätt ord, besvärjelsen som får alla att falla på knä. I alla fall om de är svenskar.

Och ordet är ”skuld”. 

Men hon inser att hon inte rakt av kan ta över broderns idéer, det gäller att framföra dem som om det som ska lanseras hade växt fram ur Liberalernas eget program.

”Vi i Liberalerna talar ju alltid om integration”, tänker Sabuni. ”Och så kopplar man ihop det med skuld. Då får man integrationsskuld. Sverige har en integrationsskuld till invandrare. Bingo-superjackpot-royal-imperial-straight-flush! Integrationsskuld! Nu ska vi upp i tio procent”.

Dags för en artikel på DN Debatt.

Den som orkar ta sig igenom Sabunis artikel i dagens DN kommer att mötas av påståenden som:

”En sådan (plan för att minska integrationsskulden. Min anm.) bör bland annat innehålla åtgärder för kunskaper i svenska språket, morötter för kvinnors deltagande i arbetslivet, åtgärder för att till exempel bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, förenklade villkor för små­företag och samverkan för upprustade förorter.”

Men vad har hon för ”plan” för dem som inte är intresserade av att lära sig svenska språket eller ta ett arbete? Det är ju det grundläggande problemet. ”Morötter”?

De som behöver morötter för att lära sig svenska eller ta ett jobb kan förslagsvis söka efter dem i grönsaksland mer söderöver.

”Integrationskulden innebär ett enormt svek mot varje människa som kommit till vårt land utan att ges chansen att lyckas här och mot varje enskilt barn som växer upp i utsatta områden utan förhoppningar att lyckas i skolan eller att få ett bra jobb.”

Har man fått komma till Sverige har man fått chansen att lyckas. Sverige sviker inte ”varje enskilt barn som växer upp i utsatta områden”. Dessa barns föräldrar sviker sina barn om de håller dem kvar i efterblivna kulturella och religiösa mönster.

”Vi ska inte vara ett delat land med ett utanförskap som föder förakt, frustration och konflikter.”

Stora grupper invandrare väljer att ställa sig utanför samhället – det skapar delningen. Det är bland de invandrare som kommit de senaste 20 åren det finns en motvilja till att anpassa sig till det svenska samhället – det skapar det ”delade landet”.

Dessutom, om vi ska laborera med Nyamko Sabunis tanke på att man ska börja redovisa ”Sveriges” olika skulder till dem som befinner sig innanför Sveriges gränser, vad sägs om att ta tag i följande skulder:

”Pensionärsskulden”. Vad gör vi åt det faktum att människor som arbetat ett långt liv och betalat skatt i tron att de ska få en pension de kan leva på nu upptäcker att den pensionen är skamligt låg?

”Våldtäktsofferskulden”. Alla de kvinnor som blir våldtagna men får se sina förundersökningar nedlagda eller inte ens inledda?

”Rånofferskulden”.

”Äldreomsorgsskulden”?

”Vårdskulden”?

Nyamko Sabuni har fräckheten att uttala sig om ”Sveriges” skuld, samma fräckhet som Löfven eller för den delen Kristersson eller Lööf visar när de talar om vad ”Sverige” är skyldigt att göra gentemot olika grupper: invandrare i Akalla eller isbjörnar i Arktis. 

Alla de skulder de vill att vi ska betala är skulder de uppfunnit för att vi ska fortsätta betala skatt till överheten så att de kan fortsätta bygga ut staten, denna eländets dysfunktionella stat som bara skapar nya problem och därmed nya ”skulder”.

De enda som har en skuld i det här landet till medborgarna är politikerna, byråkraterna och deras ”kulturarbetande” hovnarrar.

Dags att skicka räkningen.

Artiklar

Inte ens en bokstav skiljer snyftaren från snyltaren

Boris Benulic

"Det finns absolut inget gott som det alltmer accepterade utövandet av islam i Sverige medfört, det har istället skapat en autonom zon inom vilken efterblivenhet frodas. Där allt det som den svenska arbetarrörelsen i sin begynnelse bekämpade får växa och dessutom ges en möjlighet att sprida sig ut i samhället."

Publiken under Järvaveckan. En tillställning då svenska politiker tävlar om att få visa att vem som ställer minst krav på invandrare.

Nu diskuteras tak för invandring eller inte.

Igen.

Nu ska åter ältas hur många som ska få asyl.

Och folk sitter och funderar på vilket av partierna i riksdagen som har mest förnuftig politik.

Men alla är de präglade av feghet och irrationalitet.

Själva förutsättningen för de här diskussionerna saknas, och den förutsättningen är att Sverige skulle ha en invandrings- och asylpolitik. 

Det har det här landet inte haft de senaste 20 åren. För det har inte funnit någon syn på vad Sverige är som nation, vad som kännetecknar Sverige. Det har inte funnits en syn på hur allt det som folket byggt upp ska värnas i möten med främmande kulturer. För just det faktum att folket byggt upp något genom seklerna är förutsättningen för att Sverige kan bli en fristad för dem som kommer från kulturer som uppenbarligen saknar denna förmåga.

Det är alltså rimligt att man diskuterar vilka principer som ska gälla när man öppnar dörrarna för den som vill komma in i Sverige.

Men diskussionen om hur det borde vara förs av politiker som bara bekymrar sig om sina positioner, och den förs dessutom på snyltares villkor och då kan den aldrig bli rätt.

Men vänta nu.

Får man säga ”snyltare”?

Klart man får.

En snyltare är en person som har snyftandet som ideologi och kultur. En person som blir insläppt i Sverige och förklarar att han eller hon är förtryckt eftersom de inte tjänar lika mycket eller bor i samma områden eller syns lika mycket i media som de som bott i landet i generationer.

Bilan Osman är ett utmärkt exempel på detta.

Antag att de invandrare som kom till Sverige från perioden som sträcker sig från slutet av andra världskriget till millenieskiftet hade betett sig som Bilan Osman.

Snyftat och snyltat.

Då hade Sverige inte utvecklats så väl som landet trots allt gjorde.

De tidigare invandrarna och flyktingarna insåg att de hade dragit en av de få vinstlotterna i tillvarons tombola. Den lott som gav dem möjlighet att lämna flyktingläger, krig och förföljelse för att istället få möjligheten att arbeta sig in i ett nytt land.

Märk väl. 

”Arbeta”.

De förstod med självklarhet att det gällde att bevisa att de var värda vinstlotten. Och de insåg att de genom hårt arbete kanske skulle lyckas ge sina barn goda förutsättningar i det nya landet. Inget gott skulle komma med en gång. Gratis.

Det här är den första folkligt förnuftiga förutsättningen för en fungerande invandrings- och asylpolitik.

Den som släpps in i landet ska också bevisa sig värdig detta förtroende genom att arbeta.

De som kom hit som flyktingar och invandrare insåg också att de kom till ett bättre samhälle än det de tvingats lämna, ett mer välordnat, fungerande och civiliserat samhälle.

De fann det därför rationellt att studera de seder och bruk som kännetecknande det samhället.

Här fanns inga större problem eftersom de alla kom från en europeisk kristen-judisk kulturkrets. Eller från sekulära miljöer i Europa.

Det här är den andra folkligt förnuftiga förutsättningen för en fungerande invandrings- och asylpolitik.

Enbart flyktingar från den kristet-judiska kulturkretsen kan få invandra eller få asyl. Detta hindrar inte i sig givande av asyl åt personer från Afrika, Mellanöstern eller Asien eftersom de genom sin tro och kultur kan tillhöra den kulturkretsen. 

Detsamma gäller personer som aktivt tagit avstånd från islam och som förföljs i sitt hemland för detta. Liksom för personer ur den hinduiska eller buddistiska kulturkretsen.

Ur detta följer också förstås att den som aktivt vill utöva sin islamska tro inte i någon begriplig mening av ordet någonsin kan bli svensk. En nation definieras av sitt territorium sin historia, sin kultur, det som präglat dess ekonomiska utveckling och av sin mentalitet. Sverige som nation har alltid tillhört den europeiska kulturkretsen. Den muslimska kulturkretsen har alltid fört krig mot Europa, och fortsätter göra det. Sverige kan inte ha en aktiv femtekolonn i landet.

Det finns absolut inget gott som det alltmer accepterade utövandet av islam i Sverige medfört, det har istället skapat en autonom zon inom vilken efterblivenhet frodas. Där allt det som den svenska arbetarrörelsen i sin begynnelse bekämpade får växa och dessutom ges en möjlighet att sprida sig ut i samhället.

Det finns inget skäl att släppa in personer som för med sig efterblivna föreställningar, motsättningar, seder och stamkrig eller klankontroverser. Och som dessutom öppet uttrycker sin vilja att rasera det land de kommit till – samtidigt som de ofta försörjs av detta land.

Världen är full av goda, flitiga människor som behöver en fristad. Finns inget skäl att ge en fristad åt andra.

Alltså, släng allt tjafs om internationella konventioner och åtaganden åt sidan och grunda framtida flykting- och asylpolitik på ovannämnda två enkla principer.

Men det krävs givetvis också att nationen återställs åtminstone till tillståndet vid millenieskiftet.

Det innebär att ett mycket stort antal personer som kommit till Sverige efter år 2000 måste lämna landet eftersom de inte uppfyller de enkla kraven som ställs som folkligt förnuftiga förutsättningar för en fungerande invandrings- och asylpolitik.

Nu kommer många att tycka att jag är en brutal islamofob.

Men jag har ingen fobi. Jag är inte rädd för islam.

Jag är fientlig.

Och jag bekymrar mig föga om sådana omdömen från snyltare eller svenskar som vill straffa sig själva för synder andra pådyvlat dem.

När jag läser igenom texten igen funderar jag istället på vad min gamle far skulle sagt om han läst den. Härdad av krig och därefter åratal i läger skulle han lagt sidorna på bordet. Bekymrat tittat på mig en stund. Därefter lagt handen på min axel och sagt:

”Vad har tagit åt dig? Varför är du så försiktig?”

Artiklar

Ni kan väl äta konstverk?

Boris Benulic

Det mesta av det som produceras i svensk kultur i dag med ett politiskt budskap är inte resultatet av missriktad godhet. Det är följden av omsorg om den egna inkomsten och positionen. Och feghet. Och okunskap.

En tredjedel av alla svarta i Sydafrika går till sängs hungriga. Sex miljoner barn är i perioder drabbade av konstant hunger. Samtidigt har det skapats områden av vit slum, där invånarna ibland lever i fruktan för sina liv. Men Rhodes-statyerna är borta.

Allt elände i västvärlden antas numera bero på att våra medvetanden är fångade av ”koloniala föreställningar”, vår syn på historien är falsk. Därför beter vi vita oss fel.

På DN:s kultursida i dag utbreder sig Rebecka Katz Thor över en hel sida i ämnet. Hon har tidigare mest ägnat sig åt att förklara att om vi tittar på gamla fotografier så kommer inte 1930-talet att återupprepas. Lycka till. Själv tror jag det är lite svårare än så om man vill undvika just det.

Hon gillar tanken på att riva statyer. Då befrias de förtrycktas medvetande:

”I Kapstaden kastar fortfarande statyn över apartheidledaren Cecil Rhodes sin skugga, trots att statyn togs ned efter stora protester 2015. Skuggan målas dit gång på gång av lokala konstnärer. Sockeln lämnades tom, som för att visa på frånvaron av statyn, den har nu fått en ny funktion, den hyser performance och tal, och på så sätt har en maktförskjutning skett – sockeln bär inte längre den koloniala historien utan dess motstånd. Samtidig påvisar den spöklika skuggan en närvaro av ett djupare sår av ett historiskt övergrepp som inte försvann med statyn. Historien kan inte göras ogjord, men dess tradering kan inte heller stå fast och sockeln blir i sig som ett slags minnesmärke över de liv som tidigare inte värderats.”

Performance-föreställningar. Härligt, kan de svarta jubla. ”Free at last!”

Men sedan Rhodes-statyn revs har inget blivit bättre i Sydafrika.
Tvärtom.

För problemet är inte att de svarta varit fångna i koloniala föreställningar, utan i sin egen okunnighet som leder till en oförmåga att bruka jorden, utvinna malm och mineraler, producera el, bygga fungerande järnvägar och avlopp. När det gäller avlopp kan man notera att det tidigare bildliga uttrycket ”shitstorm” i Sydafrika blivit bokstavligt. Mänsklig avföring ligger öppet i högar som torkar, med tiden pulvriseras och så kommer de hårda vindarna. Ja, ni kan själva tänka er … inte så kul att stå på den tomma sockeln till Rhodes-statyn då.

Sedan ”befrielsen” i Sydafrika har de svarta och deras huvudparti ANC tagit kontroll över varje sektor av samhället. De har total dominans över all offentlig verksamhet, de ingår i ledningarna för alla stora företag som tidigare styrdes av vita.

Allt har de förstört.

Och som lösning på detta ska de nu böja expropriera medelstora och små företag ägda av vita.

Så att de också kan förstöras.

Så att alla får det ännu sämre och fler svarta dör. 2019 gick en tredjedel av de svarta hungriga till sängs.

Om Rebecka Katz Thor verkligen bekymrade sig om de svartas situation i Sydafrika skulle hon angripa ANC:s blodiga vanstyre. Inte diskutera vilka statyer som får finnas eller inte finnas i Kapstaden.

Men hon vet inget om Sydafrika. Hon bryr sig inte om de svarta i landet, hon struntar i alla dem som i dag mördas, våldtas och rånas mördas, att fler är arbetslösa, att elproduktionen gått ner och man har elransoneringar (förekom aldrig förr), en tredjedel av de järnvägar som byggdes under apartheid förfaller. Sjukhusplatserna är färre än för tio år sedan.

Men strunt i det. Rhodes-statyn är borta.

Detta är att vara fången i en ”kolonial föreställning”, att ursäkta sina egna tillkortakommanden här och nu med något som hände för några generationer sedan.

Rebecka Katz Thor är bara intresserad av att synas på kultursidorna och strössla med lite Judith Butler-citat för att bygga sitt eget varumärke som god och anti-kolonial och på så sätt kunna fixa fram bidrag till olika projekt som kan hålla henne och kompisarna flytande.

Ett sådant projekt är tanken på ett monument över den svenska kolonialismen. Ja, jag vet vad du tänker, typ: ”Det ska väl vara snabbt fixa med tanke på den synnerligen begränsade omfattningen av den.”

Men nej, nej. Här ska vi dra på.

”Detta arbete måste prioriteras för att kunna genomföras. Ett konkret exempel på hur detta skulle kunna påbörjas är att stödja Göteborgs Internationella Konstbiennals arbete kring möjligheten att skapa ett monument till hågkomst av den svenska kolonialismen. Biennalen arbetar i två upplagor med utgångspunkt i den ”Franska tomten” i Göteborg, vilket i dag är en intetsägandeplats men det var den frihandelszon som Frankrike fick år 1784 i utbyte mot ön St. Barthélemy som blev en svensk koloni.”

Detta ska alltså ske i Göteborg, en stad med gängskjutningar, korruptionsskandaler, no-go-zoner. 

Nu. Inte då.

De som utövar våldet, säljer knark, tar mutor eller ”bara” är allmänt inkompetenta skadar inte folk på olika sätt på grund av några ”koloniala föreställningar”.

De gör det för att de är okunnniga, lata, onda eller rent allmänt dumma i huvudet.

Det har inget att göra med någon historia eller några föreställningar om hur historien har varit. 

De flesta av dem har ingen föreställning om historien. 

De flesta av dem minns inte vad de gjorde i förra veckan.

Men sådant struntar Rebecka Katz Thor i. Nu ska det raggas kulor till nästa konstprojekt.

Under tiden dör barnen. 

Här och i Sydafrika.

Men det bryr sig Rebecka Katz Thor inte det minsta om.

Vad vi måste inse är att varje manifestation, varje text och varje monument människor som Rebecka Katz Thor lyckas få på plats i vårt samhälle leder till att världen blir sämre, att fler dör.

Även svarta.

Men som sagt, spelar roll för henne om hon får kulorna till monumentet i Göteborg.

Paradoxalt nog förverkligas därför Rebecka Katz Thor vanföreställning om hur det var under kolonialismen och blir sann; vita personer från över- och medelklassen bidrar för sin egen vinning skulle och för sin position till att skapa ett tillstånd i världen av vanstyre, ett tillstånd där andra får det sämre.

Rebecka Katz Thor kan alltid ta sin tillflykt till ett luftkonditionerat galleri eller museum.

Lexikon

Samtida politiskt konversationslexikon

Boris Benulic

Förvirrad när du tvingas in i samtal om politik? Var lugn. Här får du hjälp.

Vi kan stå inför ett nyval om Miljöpartiet bestämmer sig för att lämna regeringen. Det som talar mot att partiet väljer att göra det är att det krävs en viss handlingskraft. Troligare är att de sitter där de sitter så länge de får. Sedan förlänas de reträttposter på platser eller i verksamheter som Stefan Löfven hyser speciellt agg till.

Men om det nu drar ihop sig till nyval kommer obegripligt många att diskutera riksdagspartiernas politik. Det nyttar väl lika mycket till som att diskutera vädret. Men för den som ändå hamnar i politiska samtal under en middagsbjudning kan det vara bra med en förnyad orientering om de senaste förändringarna i ords betydelse. Så varsågoda:

A

AMNESI. Glömska. Nödvändig egenskap hos politiker. Än mer hos dem som ska rösta på dem. (Populärkulturella referenser: Ground Hog Day, Eternal Sunshine of the Spotless Mind.)

AMNESTI. Åtgärder riksdagen beslutar om för att hantera amnesi hos flyktingar som inte minns sin ålder.

AMNESTY. Organisation som drabbats av amnesi och inte minns sitt ursprungliga syfte.

B

BARBAR. Svenskar innan de kom i kontakt med utlänningar. Definitionen lanserad av historikerna M Sahlin och F Reinfeldt.

BABAR. Elefant. Står ofta mitt i rummet i valdebatten.

BETING. Bestämt mått av arbete som utförs för att man ska kunna försörja sig.

BETTING. Sysselsättning som vunnit i popularitet gentemot det mer otidsenliga beting. Se bidrag.

BIDRAG. En form av betting där vinst utlovas varje gång. Att detta inte alltid uppfylls leder sällan till något. Se amnesi.

C

CYKEL. Färdmedel. Anbefalles för allmänheten av politiker som själva ofta är ute och cyklar.

CYKEL. Ekonomisk term. Upptäcks för när finansbubblor spricker, och när det händer får vi alla cykla vare sig vi vill eller inte.

COUNTRY. Musikgenre. Populär bland kulturarbetare om texten framförs på engelska. Framförs den på svenska ska den dock avfärdas som dansbandsmusik.

D

DESERTERA. Flykt från verkligheten – i detta fall krigsmakten. Föråldrad term i Sverige för här finns ingen krigsmakt att desertera från.

DESSERTERA. Flykt från verkligheten. Sker genom att man äter mycket bakverk och sötsaker. Se Göran Greider.

DOMARE. Person med juristutbildning som inte fått jobb på en advokatbyrå.

E

ECKLESIASTIKMINISTER. Tidigare benämning på den politiker som var ansvarig för skola och utbildning. Benämningen numera avskaffad eftersom dagens lärare inte kan stava till den – än mindre uttala den korrekt; vilket gör att de inte kan diskutera hur den som är ansvarig gör sitt sitt jobb. Ett vanligt missförstånd är att nuvarande kulturminister är direkt ansvarig för skolfrågor eftersom man ofta hör nyutexaminerade lärare säga ”bah”.

E-POST. Digitalt brev. Om de är lagrade hos myndigheter, så tenderar de att försvinna om medborgare och journalister begär ut dem. Se ”kompost”.

F

FARS (1). Ålderdomligt uttryck. Något som tillhör en far. Företeelsen anses därför vara ett uttryck för patriarkalt förtryck och heteronormativitet och bör inte användas.

FARS (2). Situationskomik. Fars uppstår ofta när någon vänder sig mot användandet av uttrycket fars enligt definition ovan.

FARSI. Språk. Talas i Iran. Den som talar farsi kan fritt i Sverige använda uttrycket fars enligt definition 1 emedan patriarkalt förtryck från Iran inte riktigt räknas. Se även fars enligt definition 2.

G

GUD. Allsmäktig entitet inom kristendomen. Uppenbarade sig förr i tiden, ibland i form av en brinnande buske. Vissa islamister hävdar att deras gud är mäktigare eftersom han uppenbarar sig i form av brinnande bilar.

GÖTEBORG. Tidigare levande industristad – har nu muterat till något annat.

H

HATBRÅTT. Stavades tidigare hatbrott. Den nya benämningen anses bättre spegla det faktum att innebörden av ordet skiftar mycket snabbt. Skämt i går. Hatbrott i dag.

I

INTENSIVVÅRD. Tidigare beteckning för avdelning på sjukhus där det krävdes intensiva insatser för att behålla patienten kvar i jordelivet. Betecknar numera en avdelning där det behövs intensiva insatser för att behålla personalen.

IMBECILL. Typ av bacill som är svår att bekämpa. Sprider epidemisk dumhet.

J

JAKT. Sysselsättning som betraktas med stor misstänksamhet av myndigheter som därför försvårat licenshantering för vapen. Vissa jägare överväger därför att övergå till jakt med handgranat, vilket inte kräver licens. Se älgskav.

JANTE. Fiktiv plats där lagar stiftades, i dag tenderar det dock att vara så att lagarna är fiktiva men platserna verkliga.

K

KOMMUN. Beteckning på svensk förvaltningsenhet med begränsat självstyre. Ordets ursprung kan härledas till det forntida uttrycket ”ur hand i mun”, det vill säga obetänksamt leverne där man inte prioriterar utgifter och tänker på morgondagen; ursprungligen var beteckningen ”kom mun”. Se valfläsk och kommun-ister.

KOREA. Pågående utförsäljning av nötboskap till slakterier. Skylls på vädret – inte på jordbrukspolitiken. Jämför Nordkorea, där kollaps i jordbruket också alltid skylls på vädret.

L

LASSIE. Hund av rasen collie. Fortfarande tillåten i motsats till border collien som inte är anpassad till den gränslösa värld som är påbjuden.

LOKAL. Bot mot all form av social oro. Se ”lokalbedövning”.

M

MERIT. Tidigare viktig faktor vid befordran. Kan numera vara en belastning. Se ”meteorit” och ”stjärnfall”.

MÅNE. När den är full blir en del håriga och farliga. Se "varulv". Liknade fenomen har också observerats hos vissa individer då de ser en halv måne. De blir då skäggiga och aggressiva.

N

NORR. Väderstreck. Kommit ur mode eftersom allt är relativt. Se ”narr” och ”postmodern”.

NÄVE. Ska enligt nutida social kod hållas knuten i fickan. Bör försiktigtvis aldrig sträckas fram för handhälsning. Se ”Arbetsdomstolen”.

O

OMELETT. Comfort food för makthavare eftersom den påminner dem om att ägg är till för att knäckas.

ORIENTERA. Ta ut rätt riktning. Sker numera alltid med hjälp av Orienten. Innan detta tillstånd etablerades fanns en period då alla vägar ledde till en rom.

P

PENSION. Åldern då den ska inträda föreslås alltid öka, pensionen i sig däremot tenderar att minska.

PRÄST. Såvida P. har anställning i Svenska kyrkan förväntas personen företräda en en tro präglad av hål efter ursprungliga uppfattningar som tagits bort. Se prästost.

Q

QUASIMODO. Ringaren i Notre Dame. Tidig representant för yrkesgrupp som numera är nästan utdöd. Deras uppgift var bland annat att ringa i kyrkklockorna då det var fara å färde. Emedan vi nu dock lever i en värld där allt ständigt blir bättre har detta skäl till klockringning försvunnit och arbetstillfällena drastiskt minskat. Sådan klockringning kan dock fortfarande ske när någon hävdar att samhället inte blir bättre. Se domprost, Visby.

QUISLING. Landsförrädare. Förekomsten av quislingar ses som ett utslag av att något är fel i samhällskroppen. Se kvissla.

R

RAP. Musikgenre eller olämpligt ljud vid måltid. Den konstnärliga betydelsen i båda fallen är likvärdig.

RAPP. Utdelas i Saudiarabien till den som är alltför rapp i sin kritik av tillståndet i landet.

S

SADISM. Viljan att plåga andra för sin egen njutnings skull. Svensk politik präglas av poststress-sadism; viljan att plåga andra utan ett egentligt mål.

SOCKER. Sötningsmedel. Kan komma att straffbeskattas efter krav från Göran Greider. Denne sägs också kräva ett förbud för farinsocker eftersom det är brunt.

T

TALK. Puder som ska dämpa hudirritationer. Se talkshow, som dock kan ge utslag.

TELEPATI. Tankeöverföring. Ännu ej i vetenskaplig mening bevisat fenomen. Kan bero på frånvaron av tankar i det moderna samhället, det finns inget att överföra.

U

UNDER. Mirakel. Inträffar sällan trots att allt fler upplever att de befinner sig i underläge.

UPPSKATTA. Svenska folket är uppskattat av sina politiker. Se Skatteverket samt uttrycket ”med sådana vänner behöver man inga fiender”.

V

VAMPYR. Blodsugare som vänt på dygnet. Att Stockholmspolisen bara vågar visa sig i norr- och västerort på dagtid beror på att de hört att då ligger vampyrerna i Kista och sover.

VINYL. Läte som uppstår på valvakor när det egna partiet gått bakåt och de närvarande druckit upp allt vin.

X

X. Bokstav som finns enbart för att beteckna att något inte finns utan blott är en social konstruktion. Se X-kromosom.

Y

YMNIGHETSHORN. Mytologisk företeelse som garanterade välfärd åt alla. Numera ersatt av skohornet.

YRKE. Verksamhet som utövas för att man ska kunna försörja sig. Beteckningen beror på att mången person känner sig illamående och yr vid tanken på detta.

Z

ZENIT. När solen står som högst på himlen. Används också för att beteckna någons karriär, dock aldrig om politiker eftersom det i objektiv mening aldrig inträffar. Se istället solförmörkelse.

ZOMBIE. Levande döda varelser begivna på människokött. Förutom kostvanor kan de alltså påminna om miljöpartister i regeringsställning.

Å

ÅKER. Enligt vissa något som inte behövs i Sverige eftersom det åker hit båtar med mat. Se globalisering.

ÅNGER. Insikt som följer av att man tidigare fattat fel beslut. Å. är en okänd känsla bland politiker.

ÅS. Naturformation. Återfinns de i Halland är de tydligen näst intill ogenomträngliga.

Ä

ÄDEL. Egenskap som numera är vanligare bland ostar än bland människor.

ÄRVA. Överlåtelse av egendom vid dödsfall. Anses suspekt såvida det inte är Allmänna arvsfonden som är mottagare.

Ö

ÖVER. Sociologisk term. I framtiden kommer samhället att bestå av den som blir över och den som befinner sig över dem.

ÖH. Vanligt samtida tilltalsläte.

Artiklar

Aftonklänning eller uniform?

Boris Benulic

Det är dags att välja sida när västerlandet angrips. Det gäller även hbtq-rörelsen.

Representanter för "Madame Legion" marscherar in i Alger för att försvara Republiken.

Nu ska sommarvikarierna in på Stockholmstidningarna och det har mycket länge varit så på kulturredaktionerna att man är noga med representationen. Mångfald, ni vet.

Man rekryterar därför alltid en bög på sommaren.

Nu har jag inga som helst problem med homosexuella skribenter eller homosexuella i sig.

Min aversion gäller kultursidesbögarna.

Expressens exemplar för året heter Philip Warkander.

Han inleder sin säsong med en text som bär rubriken:

”Därför har vi män

börjat raka benen”

Man kan resa flera invändningar mot rubriken. Den första gäller förstås uppfattningen att ”vi män” börjat raka benen.

Skulle inte tro det Philip. 

En snabb okulär besiktning i mitt grannskap ger vid handen att så inte är fallet.

Men vi kanske rör oss i olika kvarter. Vad vet väl jag.

Om vi ska lita på resten av hans text kan vi dock åtminstone vara säkra på att Philip själv samt italienska fotbollsproffs rakar påkarna.

För både fotbollsshorts och moderiktiga shorts just nu kräver det. Philip berättar för oss att:

”Själv köpte jag två av Pradas minishorts förra året och har inte slutat raka benen sedan dess. När jag ser de mörka hårstråna börja spira tar jag numera reflexmässigt fram hyveln.”

Han är en listig liten gynnare, nu har han lagt en plattform för vad han ska skriva om hela sommaren. Texterna ligger antagligen klara. I nästa artikel får vi veta vilket raklödder han använder, därefter en essä om den bästa hyveln, och så en avrundande betraktelse om med vilken olja eller vilket balsam man ska smörja in de nu lena och fina skånkarna.

Jag drabbas onekligen av fasa inför tanken på den artikelserien och vill omgående starta en crowdfunding för att fixa en laserbehandling åt Warkander.

Han avslutar sin text med orden:

”Är det en feminisering av mansidealet som vi bevittnar? En bredare, mer liberal tolkning av vad som kan anses vara manligt? Det vore ju i så fall inte så dumt.”

Men att män är olika, och att en del föredrar andra män, har inte varit något problem bland vanligt folk på ett bra tag. Oavsett samhällsskikt. Människor bedömdes efter kunskaper och arbetsförmåga. Eller styrka i strid.

Alla har haft en plats. 

Det är först i det senmoderna västerländska samhället som vi fått gnällbögarna – i Sverige anförda av pionjären Jonas Gardell.

De utmålar sig ständigt som förföljda. Och de utmålar sig ständigt som bärare av högre kunskap.

Historiskt har det förvisso varit så att bögar, lesbiska och transpersoner varit ansedda som personer som vet mer och kan se mer – just därför att de överskrider andra människors gränser.

Gardell, Warkander och andra är blott en nutida blek återspegling av detta.

För vilken kunskap anser de sig vara bärare av i dag?

Låt oss se på Warkander, lektor i modehistoria som doktorerat med avhandlingen ”This is all fake, this is all plastic, this is me. A study of the interrelations between style, sexuality and gender in contemporary Stockholm”.

Den kan väl bäst beskrivas som en etnografisk studie där Warkander utforskar hur bögar i Stockholm byter klädstil från dag till dag. Eller hur de arrangerar fester, vikten av partyfixandet beskrivs i en intervju i DN:

”I början av avhandlingen beskriver han en situation när konstnären Makode Linde firade sin födelsedag på Berns genom att bjuda sina vänner under temat ”straight acting”, ett begrepp som används för att beskriva homosexuella som uppträder på ett stereotypt heterosexuellt manligt sätt.

Genast arrangerade Tommie X en alternativ fest för fjolliga bögar där han själv klädde sig i vit aftonklänning från 30-talet. För att skapa en motvikt till ”straight acting”-temat.

– På så vis skapas hela tiden alternativa plattformar som utmanar stereotypa föreställningar och vänder upp och ned på normer. Därför är det högst situationsbundet vilken stil som ger inflytande, säger Philip.”

Men att bögar klär sig i vit aftonklänning från 1930-talet förändrar inte verkligheten, det kan däremot ge dem som uttolkar detta som något storslaget och viktigt för mänskligheten inflytande i det offentliga rummet, och på kultursidor.

Den överhet som vill se en helt globaliserad och nivellerad värld, där alla västerländska värden förgås är givetvis intresserade av att det offentliga samtalet domineras av personer som hela tiden för fram tanken på att alla är lika, det finns inga gränser – allt ska vara flytande. Allt ska ner i samma ”pot au feu” och koka tills ingredienserna inte går att identifiera.

Det hbtq-rörelsen inte förstår är att detta i sin förlängning inte ger dem en plats i samhället, det innebär deras egen utplåning. I sinom tid kanske också fysiskt eftersom de om överhetens mångkulturella projekt blir segerrikt kommer att vara lovligt byte för queerhatare från den muslimska kulturkretsen.

I DN-intervjun menar Warkander att:

”Synen på kön har också förändrats. Uppdelningen mellan kvinnligt och manligt har börjat ifrågasättas. Särskilt tidigare föreställningar om det manliga som den självklara kärnan och det kvinnliga som yta och utseende.”

Och han avslutar sin text i dagens Expressen med:

”Är det en feminisering av mansidealet som vi bevittnar? En bredare, mer liberal tolkning av vad som kan anses vara manligt? Det vore ju i så fall inte så dumt.”

Dessa två citat avslöjar Warkanders bigotteri.

Gamla folkliga föreställningar om kvinnor inskränker sig inte till att det kvinnliga utmärks av ”yta och utseende”.

Det är fjollbögens uppfattning om vad det är att vara kvinna; smink, ständiga klädbyten och så roa sig.

Och nu ska denna inskränkta syn på vad en kvinna är spridas till heteromännen och forma deras beteende.

Vi ska alltså bli bättre människor genom att uppföra oss som fjollbögar tror att kvinnor är?

Själv vill jag gärna se fler bögar och lesbiska ta plats i det offentliga samtalet, men genom sina kunskaper och förmågor.

Och faktiskt också genom sin erfarenhet – perspektivskiftet det innebär att inte vara hetero ger givetvis vissa insikter som jag som hetero inte har eller kan få.

Men dessa kunskaper, förmågor och erfarenheter är givetvis vida större än det Warkander vill begränsa dem till:

”Deras vårkollektion för män 2019 var sensationell. En enig kritikerkår menade att detta var en av deras starkaste herrkollektioner på länge. Särskilt Pradas shorts – i olika färger, material och snitt – men ständigt i minimalt format, knappt täckande skrevet, blev förra årets stora modesnackis.”

Det är sådant Warkander vill att bögar och män ska ägna sig åt; få dåndimpen av Pradas kollektion av minimala shorts som knappt täcker skrevet.

Jag förväntar mig så mycket mer av bögar och lesbiska. De är bärare av viktiga västerländska traditioner. De är också vana att sluta sig samman och kämpa även när omgivningen är fientlig. Precis vad de västerländska samhällena behöver i dessa tider.

Det bör räcka med två kompanier för att hålla ordning i Stockholm, ett med muskulösa bögar och ett med butchflator.

Formera er.

PS. Det är inte så att jag förnekar förföljelse och förtryck genom historien av dem som inte är heterosexuella. Det har förekommit.

Enkelt uttryckt kan man säga att alla faktiskt förföljts genom historien, tillvaron är ju en kamp och någon förlorar alltid på grund av religion, nationell tillhörighet, klass eller sexuell preferens. Några hamnar alltid underst.

Men bögar och lesbiska har genom historien visat en sällsynt förmåga att hävd sig genom kampen för att – enkelt uttryckt – få ha sex med vem de vill.

Och det som fascinerar mig är den rent krigiska förmågan. Inte bara i Sparta, utan hos de japanska samurajerna, piraterna, Budjonnys röda ryttararmé, eller den franska främlingslegionen som av araberna kallades ”Madame legion” på grund av den utbredda homosexualiteten. Men likafullt sprang araberna åt andra hållet när Legionen kom.

Hbtq-rörelsen står inför ett vägval när västerlandet är hotat. Offerkofta eller uniform.

Hur vill man ta plats i samhället?

Och jag lovar, det finns snyggt skurna uniformer. 

Artiklar

Det demokratiska brottssyndikatet

Boris Benulic

Demokraterna, ett parti där bossarna ägnar sig åt tagande av mutor, utpressning, penningtvätt och ... vapenhandel med islamister.

En capo dei tutti i capi diskuterar med sin företrädare om olika former av "Pay-to-play".

Varje gång Donald Trump skickar iväg en tweet om hur korrumperade Demokraterna är tas det i svenska medströmsmedia som bevis på hur okunnig och förvirrad presidenten är. I statsradions USA-podd tyckte de häromdagen att ett uttalande från Trump om att Demokraterna ägnade sig åt korruption och valfusk var så befängt att de skrattade åt det.

I USA-podden medverkar det statsradion kan uppbåda av egna experter, ibland någon inbjuden.

Vi talar alltså om personer som är betalda att på heltid följa politik i USA och de skrattar åt påståenden om att Demokraterna är ett korrumperat och brottsligt parti? Demokraterna är ju ett blodsugande brottssyndikat som får maffian att framstå som en lite, lite mer påträngande variant av Rotary.

Det vet vi som följer utvecklingen på vår fritid, och utan att göra det på heltid med betalning av staten. Märkligt, eller hur?

Nedan några få exempel på brott och korruption i en del av Demokraternas starkaste fästen i USA. Ett mycket litet urval. Jag skulle kunna skriva en bok i frågan.

Och varför får du aldrig läsa om detta i medströmsmedia? Eller om Obamas, Clintons, Bidens och Pelosis kopplingar till dessa korrupta, penningtvättande politruker?

Alltså, nedan ett axplock gjort på tre timmar och med brott begångna av Demokrater som avslöjats av federala åklagare tillsatta av Donald Trump.

San Francisco

I San Francisco har den federale åklagaren åtalat Mohammed Nuru för tagande av mutor och bestickning. Nuru var chef för stadens enhet för offentliga arbeten och ansvarade därför bland annat för drift, och underhåll av offentliga byggnader samt ibland uppförandet av dessa. Han hade rykte om sig som en man som fick saker gjorda. Möjligen hade inte alla som ansåg det riktigt en aning om hur mycket han fick gjort, och hur han gjorde det.

Han satt i en position där han kunde dela ut lukrativa kontrakt på utförande av tjänster för stadens räkning, och han delade ut dessa kontrakt till dem som betalade bäst.

I samma svep har man klippt till mot Walter Ting Lok Wong, en privat entreprenör som i årtionden arbetat med att ordna byggnadstillstånd. Ville man ha något fixat gick man till Wong slantade upp och så kom han tillbaka med rätt papper, kontrakt och licenser.

När Wong arresterades anande många att det var början på att en större härva skulle nystas upp – eftersom han i decennier arbetat med att påverka stadens styresmän på olika områden. Wong har också lovat bistå den federale åklagaren med dokument och bevis mot andra inblandade.

Och snart kom nästa gripande. Sandra Zuniga greps för sin inblandning i affärerna och dessutom för penningtvätt. Zuniga är inte vem som helst, utan är borgmästarens ”fix-it director” som hon beskrivs i pressen – alltså både borgmästarens högra och vänstra hand. I sig en prestation att hon också hann med att ta mutor och tvätta pengar.

San Francisco har haft en Demokratisk borgmästare i snart 70 år och det är inte första gången Demokraterna skakas av avslöjanden om korrupta och brottsliga högt uppsatta politiker. Det är bara fem år sedan en av Demokraternas delstatssenatorer dömdes för affärer med kinesisk maffia samt vapenaffärer med islamister.

Den senaste affären kommer att pågå ett tag och leda till flera gripanden, nu när man har en person i toppen på maktpyramiden man kan sätta press på. Och det finns flera ”sealed indictments i ärendet” med namnen hemligstämplade. Det är en metod åklagare använder när de vill sätta press på misstänkta och sådana som ännu inte delgivits misstanke.

Michigan

I Michigan har den federale åklagaren väckt åtal mot Demokraten Antonio Morrocco för att i mer än 20 år i sin position som ansvarig för ett countyts offentliga arbeten tagit mutor. Han har dessutom genom en av sina medarbetare två gånger varje år tvingat byggentreprenörer och andra som han ordnat kontrakt till att köpa biljetter till de middagar han anordnade för att få in kampanjpengar. Varje år fick han in några miljoner på detta sätt.

Utredningen har pågått i två år. Mer än 20 politiker och företagare har hittills dömts i jakten på Antonio Morrocco som hela tiden varit det öppet uttalade målet.

Massachusetts

Här har den federal åklagaren åtalat Demokraten David Nangle för att ha nallat stora belopp av offentliga medel för att kunna bekosta ett liv i lyx samt betala de egna spelskulderna. Pikant nog satt Nangle i en kommitté för etiska frågor.

Samme federale åklagare satte också nyligen fast den Demokratiske borgmästaren i staden Fall River för att denne tagit betalt privat för att dela ut licenser till försäljare av marijuana för medicinskt bruk samt begärt procent på omsättningen.

Eftersom den federale åklagaren Lelling verkar ha en outtömlig energi har han på den senaste tiden också hunnit få två topp-Demokrater i Boston fällda. Stadens turistchef samt den som ansvarade för Bostons samordning med federala myndigheter visade sig ha pressat företag på pengar.

Och nu verkar Lellings sikte inställt på borgmästaren … som förstås är Demokrat.

Maryland

I februari i år dömde Baltimores borgmästare Catherine Pugh (Demokrat) till tre års fängelse för tagande av mutor och skattebrott. Ett av hennes upplägg var att hon krävde av dem so ville ha kontrakt med staden att de skulle köpa stora volymer av en bok hon skrivit.

Skandalerna i stadens Demokratiska parti kommer att bli fler. Nyligen erkände sig Cheryl Glenn, en av ledarna för delstatens svarta Demokrater, skyldig till att ha tagit mutor för att dela ut licenser för marijuana- och alkoholförsäljning. Och hon har lovat att samarbeta med den federale åklagaren och avslöja fler exempel på korruption.

Och så här skulle jag kunna fortsätta. Topp-Demokraten i Los Angeles som nu ska åtalas för tagande av mutor, de demokratiska bidragsskojarna i Florida, den pågående stora utredningen mot demokraterna i Illinois och Chicago.

Och inte minst de federala åklagarnas attack mot fackföreningen UAW, som alltid varit en del av det demokratiska partimaskineriet. Där fick ordföranden avgår när det visade sig att han fifflat till sig tio miljoner kronor. Minst. Men någon gång får man sätta stopp i en utredning.