filosof utan minne säger det som är inne

"Allt blir relativt, och vem kan väl då säga något säkert om tillvaron? Så då kan vi väl enas om att allt ändå är rätt OK?"

Filosofiprofessorns Åsa Wikforss, numera på stol nummer sju i Svenska Akademien.

Professor i filosofi i Sverige har man väl alltid blivit först när man visat att man kan utveckla teorier som gynnar det bestående. Och i de fall där det har varit svårt att beskriva tillståndet som råder i samhället som det bästa tänkbara har de svenska filosofiprofessorerna valt att låtsas som om det inte finns några absoluta moraliska värden, typ Hägerström. Allt blir relativt, och vem kan väl då säga något säkert om tillvaron? Så då kan vi väl enas om att allt ändå är rätt OK?

Eller så har filosofiprofessorerna förfallit till solipsism och hävdat att världen egentligen inte finns förutom i betraktarnas ögon.

Nu har en tredje möjlig lösning uppenbarat sig, och filosofen Åsa Wikforss som utvecklat den har nyligen också belönas med en stol i Svenska Akademien. Hennes teori kan väl dock egentligen bara sägas vara en variant på solipsismen. Det är inte så att hon förnekar att världen existerar, däremot existerade inte världen för två eller tre år sedan. Exakt var gränsen går är litet oklart. Är min beskrivning orättvis? Inte alls, så här skriver hon apropå världen i dag, närmare bestämt om Trump och Putin:

”De sprider lögner och propaganda utan att blinka. Och tack vare ny teknik gör de det med stor framgång. Det som är lurigt är att folk inte vet att det är propaganda. Eftersom det ser ut som nyheter. Det gör det så svårt.”

Visst kan man väl diskutera Trump och Putin – men jämfört med sina föregångare är det väl ändå ett stort steg framåt?
Trump kan inte mäta sig med Bush den yngre när det gäller ”lögner och propaganda” – En total och allomfattande desinformationskampanj föregick invasionerna av Afghanistan och Irak – och Obama hängde på under sin presidenttid – och därför ser Västasien ut som månens baksida i dag. Det är inte något som Donald Trump tweetat fram.

Putin må vara en despot, men det är uppenbarligen så att ryssarna föredrar hans styre framför den komplett nedkrökade Jeltsin som lät landet och befolkningen plundras in på benknotorna. Jeltsin kanske inte lade sig i amerikanska valkampanjer, men han såg till att hans egna valkampanjer bekostades med gigantiska belopp som USA såg till att ordna fram.

Det är kanske dags att vi i debatten om hur världen ser ut skaffar oss lite perspektiv och inte lyssnar på personer som av olika skäl inaktiverar närminnet. Vad man än tycker om Trump och Putin – och det finns som sagt mycket att diskutera och kritisera – så måste väl ändå själva förutsättningen vara att de gjort världen tryggare än sina företrädare. Det ser vi om vi lugnar ner oss några hekton och lugnt och stilla betraktar fakta.

– och jag kommer på mig själv med att längta efter forna tiders svenska filosofer som åtminstone höll sig till att diskutera kakelugnars existens.

Have your say