Böcker är populära som julklappar.

Men jag misstänker att de flesta som köper en bok som julklapp inte riktigt förstår varför det är en bra gåva.

Nej, jag tänker inte orera om att man blir klokare av att läsa, eller att dörrar öppnas till nya världar – jag vill lovprisa det motstånd och den fysiska upplevelse en bok ger dig.

Med böcker menar jag då förstås böcker tryckta på papper. Helst ska de förstås vara ordentligt inbundna.

En e-bok eller ljudbok avskärmar dig från världen – en tryckt bok är påtagligt närvarande  i dina händer. Den har en viss tyngd, kanske till och med en doft. Du måste anpassa din kropp och ställning till boken. Grossmans Liv och öde läser du näppeligen liggande på rygg.

Har detta någon betydelse?

Ja, och om du inte förstår det – grubbla över det till nästa avsnitt av mina julklappstips – då ska vi gå djupare i ämnet (och svaret är ”nej”, jag kommer givetvis inte att enbart föreslå böcker från Cultura Aetatis).

Till den som är intresserad av historia

Nyss har det mumsats Gustav II Adolf-bakelser, och det har hållits samlingar vid Karl XII-statyer.

Och SvT kör en serie om Sveriges historia.

Jag tillhör dem som hävdar att Sverige haft en stormaktstid – och att den faktiskt är längre än vad de flesta förstår.

Men för att inse det måste man vidga perspektiven och se Sverige i ett större sammanhang. Europes Tragedy, Peter H Wilsons monumentalverk om 30-åriga kriget, gör att du ser sammanhangen. På 996 sidor går Wilson på djupet i hela kontinentens historia under 1500- och 1600-talet, och flätar ihop händelser som på ytan kan verka vara vitt skilda från varandra; allt från Spaniens oförmåga att hantera guld från Sydamerika, till feodalsystemet i Danmark och de inrikespolitiska spänningarna i Frankrike, och allt, precis allt däremellan.

Det är en bok att återvända till för att förstå Europas historia – och för att förstå att de svenska kungarnas krig inte i första hand var ett tecken på erövringslust, utan försvarskrig för att nationen skulle överleva.

Till vilken tidsperiod ska man då förlägga den svenska stormaktstidens födelse? Jag vill nog hävda att man kan se vikingatiden som en inledning. I Empires of the Normans skildrar Levi Roach det som följer på att vikingar erövrar och bosätter sig i nuvarande franska Normandie kring 911. 1066 erövrar deras ättlingar England, och de kommer de följande århundradena att spela en viktig roll på Sicilien och i södra Italien, i Bysans, Nordafrika och under korstågen. Deras mentalitet kommer att påverka skotsk och irländsk kultur – och vikingarnas ingiften i lokala eliter i andra delar av Europa innebär att de tillför sin sedvänjor och kultur till de civilisationer de kliver in i.

Ett exempel på hur vikingarnas kultur påverkat hela västvärldens kultur är berättelsen om Hamlet. I sin ursprungliga form återfinns den i Saxo Grammaticus Gesta Danorum. Numera finns krönikan i svensk översättning – 800 år efter det att den skapades. Här återfinns även bland annat berättelsen om Ragnar Lodbrok. Och här möter du den koncentrerade karghet i språket som är själva grunden för vikingasagors skönhet – och det är ett sätt att tala som man skulle önska levde kvar i dag bland. Gesta Danorum kan du köpa här.

Till den som är intresserad av hälsa och ett långt, friskt liv

Böcker som talar om vad du ska äta, hur du ska träna och vilka preparat du ska trycka i dig återfinns alltid på listorna över vad som säljer bra – speciellt i juletid.

Det är väl för i och för sig bra. Det vittnar om en vilja hos många att vårda den gåva som kroppen är.

Men samtidigt finns där också ofta en vilja att göra som ”vetenskapen” säger, det blir typ:

”Ska jag ta en spruta till, men jag har ju tagit elva redan? Jaha, OK då … visst, en till”.

Och människor stoppar i sig obegripliga mängder opiodpreparat, adhd-mediciner och anti-depressiva medikamenter.

Det är värt att betänka att de som alltid förordar ”en spruta till” ingår i samma medicinindustriella komplex som langar narkotiska preparat till patienter för att lindra deras fysiska smärtor eller psykiska problem.

Vill man förstå hur det medicin-industriella komplexet fungerar, vad som styr dem som arbetar i och åt detta komplex har man stor behållning av Robert F Kennedy Jr:s Den verklige Anthony Faucci – en faktaspäckad skildring av hur medcinindustri, sjukvård och politik växt ihop till en koloss som inte ser dig som något som i första hand ska botas utan som en marknad för deras produkter – även då möjliga negativa följder är okända, och är de kända tvekar man ofta inte att dölja dem; här ska det krängas piller och vaccin.