Arbetarhövdingen Hjalmar Branting i samspråk med kung Gustav V.
”Om riksdagen ej hunnit sina göromål till den 15 maj, fortfara de att sammanträda utan att få ett öres ersättning. Detta förlängande af deras vistelse i Stockholm, som är ofördelaktigt för deras ekonomi, bedröfvar dem mycket. De beklaga sig ändå inte; de fördraga, att staten, som inte alls betalar arfvode åt första kammaren, ger en summa i ett för allt åt de folkvalda riksdagsmännen; de anse det ej för ett kränkande af deras värdighet, att man betraktar dem som entreprenörer för offentliga arbeten och att man betalar dem för det arbete de fullgjort och ej för den tid dess fullbordande kräft. De äro i sanning ej underhållande för utlänningen! Men utlänningen hyser aktning för dem och ser i dem kungariket Sveriges stora kommunalstämma.” (Sverige s. 173)
När den franske författaren André Bellessort reser genom Sverige vid förrförra sekelskiftet förtrollas han av landskapet, skogarna, människorna, kulturen och politiken.
Begrunda hans beskrivning av riksdagens arbete. De valda får sitt arvode när deras värv är klart och fullgjort till belåtenhet. De får inte betalt beroende på den tid det tagit.
Jämför det med dagens riksdagsmän och deras inställning. Myglandet med var man är skriven eller med sin föräldraledighet. Långsamheten i tanke och handling när man väl är i tjänst. Snikenheten som tar sig uttryck i att man uppbär ersättning när man lämnar riksdagen … istället för att söka arbete.
Så visst var det bättre förr. Även om befolkningen inte bytte kylskåp vart femte år.
Om du vill övertyga dig om det, och bli påmind om vilket tillstånd som ska återställas, kan du läsa André Bellessorts ”Sverige”. Boken beställer du här.
