Joakim Andersen analyserade i går Tolnai-affären och visade att det handlar om mer en än ungdomlig förlöpning. Den nästan obehagligt hurtiga lilla videofilmen ger oss en bild av hur överheten tänker:

”När man associerar ett svenskt namn med något negativt kan man utsättas för reaktioner, men dessa härrör till övervägande delen från vanliga människor och påverkar bara marginellt fortsatt karriär inom etablissemanget. Så inte om man associerar invandrarnamn med samma saker.”

Han pekar också på hur videofilmen pekar på hur det pågår förändringar i den ideologi överheten använder för att kontrollera oss:

”Ofta tycks de genuint övertygade om ideologins riktighet, exempelvis när Märta Stenevi (MP) uttryckt att ”ska utlandsfödda kvinnor få makt, då kommer vita inrikesfödda kvinnor behöva flytta på sig”.”

I går ansågs alla kvinnor vara offer för patriarkatet, och det fördömdes.

I dag ska en stor del kvinnor tydligen likt Britt-Marie offras, dock inte för mäns skull utan för andra kvinnors skull.

Och detta ska inte fördömas utan förstås berömmas. Joakim Andersens artikel läser du här.

Även om jag är tilltalad av hans analys är jag ju själv mer lagd åt det konspiratoriska hållet och tror att det är andra krafter i spel.

Kompetensen hos Viktor Orbans propagandaministerium ska aldrig underskattas. Det gäller i synnerlig grad sektionen för utrikes operationer.

I andra östeuropeiska länder kontrollerade av illiberala regimer använder man finniga asociala tonåringar som sitter i trollfabriker och hamrar på tangentborden för att styra tankarna på oss i Västeuropa. 

Orbans folk är mer av den gamla skolan.

När Orban tröttnade på västeuropeiskt gnäll om utvecklingen i Ungern aktiverade ministeriet den yngsta medlemmen i sleeperfamiljen Tolnai som en gång i tiden skickats till Sverige för att vara beredda att utföra påverkansoperationer.

Uppdraget: knäck alla liberala strömningar i Sverige som tjatar om hur hemskt det är i Ungern, Polen och Ryssland. Se till att de partier som är tongivande i sammanhanget isoleras från alla utom dem som kan tänka sig att ta en fika med Fredrick Federley för att diskutera om han vill ställa upp som barnvakt.

Budskapet ska andas förakt mot medelålders svenska kvinnor (yngre svenska människor ska tänka: de jävlarna, de är ute efter min mamma. Medelålders män ska tänka: vad i helvete, bråkar de med min fru?)

Den som framför budskapet ska också arrogant stoltsera med sin okunskap om Sverige (typ: jag har ingen aning om vilka namn som är vanliga i olika åldersgrupper i ert land men jag vet hur ni bör ordna er arbetsmarknad).

Personen som framför budskapet ska också ge ett så obehagligt, känslokallt och överlägset intryck att människor tänker: 

”Jaja, klart hon inte är kvar i Ungern. Familjen blev väl utkastad, och det får man förstå. Den där Orban kanske inte är så tokig som Annie Lööf påstår. Nej, nu får det bli slut på gnället på Orban och Ungern. Där slänger man ut folk som vill bråka med 45-åriga kvinnor”.

Uppdraget är slutfört, det räckte med en mycket kort filmsnutt.

I kväll är Réka Tolnai inbjuden till ungerska ambassaden (hon får smyga in källarvägen förstås) till en sluten ceremoni där hon ska dekoreras för sina insatser. Man kommer att skåla i anständigt ungerskt bubbel, kanske Kreinbacher Prestige Brut Magnum 2011 och i sin lättnad över att man fått ett starkt folkligt stöd i Sverige hyllar man den unga kvinnans offer med att unisont känslosamt framföra psalmen. ”Trygga Réka ingen vara”.