Det är inte ledartröjan människor kämpar om, de slåss om att få trä på sig offerkoftan.

Mitt dagliga nyhetsbrev handlar om det mesta; där diskuterar jag varför jag föredrar lövträd framför barrträd, olika länders historia, aktuell politik och bortglömda filosofer … samt matkultur genom tiderna … eller sovjetisk och tysk 1930-talskonst. Det mesta alltså.

Och numera avhandlar jag också böcker jag nyss läst.

De kommande dagarna kommer jag – förutom andra ämnen, och annat som faller mig in – också skriva om följande böcker:

Keith Lowe: The Fear and the Freedom. Vi lever i en tid av myter, hysteri och vanföreställningar. Många som försöker behålla förnuftet menar att nedmonteringen av logik och rationalitet började någon gång på 1960-talet.

Lowe förklarar för oss att mytbildningarna som nu håller så många fångna började skapas direkt efter andra världskrigets slut. Det som omger oss i dag tar sin början där. Offerkoftorna började stickas 1945, blev klara kring 1970, och nu finns de i en mängd kulörer och storlekar och många slåss om att få bära dem.

Giorgio Agamben: Vilken punkt har vi nått? Den italienske filosofen Agamben förflyttar frågan om covid-19 från att handla om antal vaccineringar, restriktioner och smittrisk till att gälla frågan om individ, liv och frihet. En helt nödvändig läsning för alla som dras in i en diskussion om hur man undviker döden … och därför glömmer bort att fråga sig vad livet är och vad de vill göra med detta liv. Eller så vill man inte ställas inför den frågan.

Matt Siegel: The secret history of food. Många som tror sig äta sund kost äter inte det de behöver utan det som är lönsamt för matindustrin att producera. Siegel avtäcker de ekonomiska intressen som gör att vi äter sådant det nog inte är meningen att vi ska stoppa i oss … som müsli till frukost. 

Nyhetsbrevet beställer du här.

Är det inte dags att öppet och fördomsfritt studera arbetarrörelsens tidiga ledare och lära sig hur man bygger en rörelse som förmår gripa makten och återställa ett organiskt, fungerande samhälle?

Under de närmaste månaderna kommer jag att hålla en serie föredrag om den svenska socialdemokratins uppgång, fall och nutida förfall. Sammanlagt ska det bli sju stycken föredrag.

Men är inte ämnet genomtröskat?

Jo, det kan verka vara på det viset. Partigängare, och politruker har skrivit sina minnen och memoarer. Forskare har sedan präntat sin avhandlingar där de vridit och vänt på dessa hågkomster – skrivna av både socialdemokrater och deras fiender.

Det mesta i avhandlingsväg är skrivet i en moraliserande ton; ljög de? Höll de vad de lovade? Var deras bedömningar riktiga?

Få vågar, vill eller kan diskutera socialdemokratins historia som en vägledning till hur man skapar en rörelse och griper makten. Det beror på att få vågar erkänna att de är intresserade av att erövra makten i verklig menin och på ett så grundligt sätt som socialdemokratin en gång gjorde.

Det borde vara det mest intressanta att studera när det gäller socialdemokraterna – oavsett hur man ser på denna rörelse och partiet.

Man brukar tala om en varg som söker sin flock. I den tidiga socialdemokratins historia är det snarare en fråga om en varg som skapar sin flock.

Eller för att vara mer exakt, vi har att göra med vargar som skapar sin flock och sedan slåss om ledarskapet.

Och nej, jag ser inte detta som något negativt.

Sådana processer ser vi i varje samhälle som går i stå, men som i grunden är friskt.

Återstår att se om vi får se sådana processer i vårt samtida Sverige.

Det inledande föredraget om åren 1880 till 1900 höll jag på första maj och från och med i morgon (söndag 9 maj) publiceras det föredraget i ett antal avsnitt i mitt nyhetsbrev. De kommande föredragen kommer också att publiceras i nyhetsbrevet.

Prenumererar på nyhetsbrevet gör du här – prenumerera i dag så kan du följa serien från början.

Och vad har Kate Winslet med det hela att göra?

I morgon inleder jag också i nyhetsbrevet en serie betraktelser om varför vit arbetar- och medelklass numera nästan alltid skildras som nedgången och demoraliserad i den västerländska populärkulturen, (som till exempel i ”Mare of Easttown” där Kate Winslet har huvudrollen).

Mina dagliga nyhetsbrev brukar på just det här sättet röra sig mellan historia, populärkultur, dagspolitik och matlagning … och en hel del andra ämnen.

Hela projektet är nog inte bara ett utslag av en förvissning om att majoriteten oftast har fel (eller så har de ingen åsikt alls). Det är också en fråga om något mer ...

Nu har det gått ett år sedan jag började publicera ett personligt, dagligt nyhetsbrev. Visst ligger det något ganska förmätet i själva idéen med ett dagligt nyhetsbrev?

Men är inte alla de som arbetar på statstelevisionen eller statsradion då än mer förmätna? 

Liksom alla de som arbetar på storstadstidningarna.

De får ju betalt för mycket begränsade arbetsinsatser. 

Den loja och letargiska inställningen i den svenska medievärlden visade sig tydligt när Bulletin startade … så många människor, så höga löner … och så lite sagt, skrivet och gjort.

Men det gjorde också hånet från stats- och medströmsmedia märkligt. Vad åstadkommer de själva på sina överbemmanade redaktioner?

Så om mitt skrivande i allmänhet till innehållet vänder sig mot de uppfattningar och den världsbild som överheten sprider så är själva omfattningen av mitt skrivande i sig ett angrepp mot den medie- och kulturvärlden … inte för att jag vill hetsa dem att producera mer … utan för att jag vill påvisa det orimliga i att skattemedel ska hålla medievärlden under armarna.

Under året har det blivit nästan 300 nyhetsbrev – till detta kommer alla de där andra texterna och så Radio Bubbla. I nyhetsbreven återfinns bara sådant jag inte publicerar annorstädes. Sedan april förra året har det blivit ungerfär 1 750 000 tecken, vilket motsvarar två normaltjocka nutida svenska romaner (texterna i nyhetsbreven är dock förhoppningsvis bättre och mer givande).

Vad som driver mig till detta frenetiska skrivande?

Man ska nog inte krångla till det och släpa in ideologier och politik i det hela. När jag betraktar det gamla fotot av mig själv ser jag en liten spenslig kille som verkar inställd på att retas. Självsäker trots sin klenhet. Han är helt enkelt nyfiken på vad som händer om han säger något förolämpande till den som är större och starkare.

Och märk väl … han ser glad och förväntansfull ut. Snart kommer han att få veta vad som händer om han inte tycker som alla andra. 

Så … inget har egentligen förändrats när det gäller min inställning till livet och tillvaron. Det mesta sitter i den genetiska kodningen.

Mitt dagliga nyhetsbrev prenumerar du på här.

Nedan har jag samlat rubrikerna på årets nyhetsbrev, eller ”Boris Bulletin” som är det formella namnet. En del av rubrikerna gör mig själv nyfiken, som:

”Har demoner demokratiska rättigheter?”  … eller … ”Blir det några fler barn gjorda? ”eller ”Vulkaner och lyckokalkyler”.

Undrar vad de nyhetsbreven handlade om?

Det är långtifrån givet att jag skriver om det som dominerar nyheterna för tillfället. Jag skriver om det som fångat mitt intresse just för tillfället; det kan vara Bonniers obegripliga makt, irländsk historia eller vad som är det bästa sättet att tillreda en katalansk gryta. Ska man verkligen använda sydafrikansk brandy?

Muslimsk mångkulturell matmutation • Vårt behov av prinsar, Piggelin och protein • Rationella kannibaler och irrationella centerpartister • Rödvinssås och rödvinsvänster à la USA • Sverige och stora staters sociala dumpning • Viljans triumf och politikens verkliga villkor • P–orden ... värre än N–ordet • DN:s letande efter en socialism som skyddar • En femtekolonn i kyrkan • En mot alla alltid inställsam skribent • Liberalernas utdragna dödskamp • Brukssamhället & Bolsjeviker i Bulletin • Utan fläsk ingen kultur • Kulturskiktets fixering vid Knutby och gamla amerikanska arbetare • Management enligt Mugabe ... nu i Sverige • Sjukdomar & superhjältar • Bulletin, böldpest, Bannon • Kung Elon och mordiska frikyrkor • Fläsk, Federley, faror • BLM och dödskallemossa • Orglar, mullvadar & cannabisodling • DN:s omättliga krigshunger • Rättvisan drabbar sällan dem i rättsapparaten • Små kakor och stora krigare • Jag och John Wayne • Behöver maktens män moral? • Påvens heder och mongoliska herdar • Ingen rökte snabbare än Stig Malm • Nationalteatern & Donald Trump • Mediavänsterns bristande förmåga att förstå • Vetlanda och Palermo • Finns det någon bot? Finns det någon botten? • Bruce & Barack – räliga, rälsbundna rebeller • Har demoner demokratiska rättigheter? • Blir det några fler barn gjorda? • Vem lärde oss acceptera döden? • Vulkaner och lyckokalkyler • Ämliga amöbor och ämabla ämbetsmän • Varför är de valda så valhänta? • När Michel Foucault skulle ta en tripp • När Kirk Douglas gav sig på den djupa staten • Om prins Philip, kulturell belastning och surkål • Om vådan av dumhet och våta hattar i ugnen • Kanelte och kraschande kulturer • Lite mer än en finne i ansiktet • Om konstiga brygder och förlusten av smak • Med ny luft i lungorna • Beröm till illa fungerande marknad • Fri eller friserad vetenskap • Den nya definitionen av ”kvinnohat" • Om universums främmande civilisationer … • Den moderna galenskapens vidskepliga grunder • En "stor" förlust ingen märkte • Dagens kulturarbetare: aggression, hysteri, smaklöshet • Kampsport i Kalifornien • Att jaga – men inte äta bytet • Kan några bombningar fixa klimatet? • Bolsjevikernas nya linje: Krama Obama! • Varför klär ingen av modeindustrin? • Ett soundtrack till corona? • Maktens masker och maskar • Profeter, Pentagon, pedofiler • Den bortglömda attacken på Kapitolium • Leder fler invandrare till färre självmord? • Mediaombudsmannen och maoismen • Fruktan och befruktning • Kors i Kapernaum: media fördömer stormning • Kristus-komplex, Kanada och kommunism • Klanen, Kanada och Kina • Massgalenskap, sprit och islamisering • Marina frågor och masturbation • Spanskt motstånd? Köp en bok, ta en stänkare • Mussolini, Stalin och jultomten • Om makthavarnas julhyckleri • Låt oss återupprepa historiens ”misstag" • Hur ser en kulturellt korrekt julgran ut? • Behöver Greta Thunberg en exorcist? • Barn som kanonmat i kulturkriget • Varför silkesvantar mot pedofiler? • Amerikanska bitvargar, italienska fascister • Syndabockar och gnällspikar • En skilsmässa att se fram mot med förväntan • Kampsport, Göran Greider och tatueringar • Heterosexualitetens avskaffande • Coronans användbarhet för DN och AB • Sill i kapprock lejer manlig kulturchef i kvinnokläder • Bengaliska tigrar, polacker, fjälster • Man kan inte göra en äggtoddy utan att knäcka ägg • Fallet Federleys förklaring • Centerns pedofilpartners och somaliska sossar • Dårfinkar och systemfel • Biden, Hitler, Tolkien & Kronblom • Lektion i DN:s "Lär dig lida”-skola • Varför går prins Charles så konstigt? • Journalistikens beroende av missbrukare • Timbro, Bonniers, vänstern och napalm • Lockdown? Släng dig i en isvak! • Josef Fritzls plats i kvinnliga läsares hjärta • Varför måste Lukasjenko bort? • Svensk mångkultur och importerad monokultur • Hur ska julmust smaka? Var ska hockey-VM spelas? • Får man gilla apfelstrudel? • Skilsmässor på Södermalm? Höj skatterna! • Hitlerspöket och DN:s ständiga halloween • Om PK-manualens föreskrifter för vem man får angripa • Kryptokatoliker och kopulerande kulturkvinnor • Två nekrologer över obegripliga män • Amnesimedia och solidarisk senilitet • Förruttnad demokrati, men hur var den från början? • Demokratins dermatologer • Orientalism och butiksdöd • Från en f.d minister till en f.d väderflicka • Är just mina arvsanlag speciellt märkvärdiga? • En motvilligt serverad kopp kaffe hos Jan Myrdal • När lagen är i vägen • Först tog de negerbollen, nu tar de … • Onödiga tänkare upptäcker onödiga arbetare • Är Emmanuel man nog? • Kampen om ledartröjan i "Det stora offerloppet” • Ensamma dårar och kollektiv mentalsjukdom • Muslimsk vardagsbrutalitet • Spöken, perversioner och fantomsmärtor • Moderater, mångkultur och mat • Christian Catomeris långa marsch • Moderniteten, månen, Malmö • Midnatt råder, tyst det är i mediahusen • Den nya sossestatens medeltida, utländska rötter • Bästsäljande författare som också sålde sitt land • Schrödingers islam • Kyrkan yrkar på ynkedom • Var Bert Karlssons förfäder muslimer? • Lycklig utan litteratur? Varför inte? • DN:s skötebarn och ofria tankar i frihet • Guillou, Göran Persson och Gud • De skräms och vi skäms – om den nye popfilosofen • Fruktstundsfilosofen som går hem i vänstern • Om den svenska fördragsamheten • Man ska inte sova med fienden – men heller inte samtala • Ett sol-och-vårat samhälle • Bärare av fula kläder och farliga tankar • Först avplattformning, sedan avklädning • Frustrerade feministers felslut • Vad vet Jonas Gardell om fotboll? • Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning genom att knarka och hora • Den epidemiska sinnessjukans grunder • Den verkliga avhumaniseringen • En titt på USA:s HD och kaliforniskt vin • Iförd stödstrumpor i väntan på undergången • BLM och BMI • Jag och miljökämpen Ronald Reagan • Effektiva lögner och "naturliga" vanföreställningar • Donald Trump – den gode ingenjören • Att stå i sin egen grav men oroa sig för polarisen • Skönhet är den nya dödssynden • Brinnande böcker och eldiga husarer • Demokrati ger samhället dermografi • Inte ens Enver kunde fixa klanerna – hur ska vi göra? • Skepparen på NOAS:s ark • Fredrik Reinfeldt, en riktig vänsterfarsa • Varför inte gifta sig med en gerbera? • Sosseskribenters slippriga sentimentalitet • Så lärde sig svenskar självplågandets konst • Din granne är det nya PK-spöket • Därför röstar vita arbetare på Trump • Om Ghislaine Maxwells fruktan • Prinsar och pedofiler • Straffrabatt och blodsskatt • Om onödiga kultursidor och tatueringar • Liberaler blir sura när sura efter sura i Koranen brinner • Rånare och glassglobalister • Sossemuslimernas offensiv • Céline  – alltid omöjlig, alltid nädvändig • Banditer och boende • Svenska skatteträlar och amerikanska tölpar • Rådjur, päron och folksjäl • Nödvändighet, nation, moral • Gengångare och piller som gör dig till sengångare • Slarv utan skäl och ett samhälle utan själ • Rålamb och rådbråkning • Plikten och patrioterna • Halvindier är det nya svarta • Tävlan i dysfunktionalitet • Här hamnar de lata, onda och maktlystna • Mjölk, mod och mentalitet • En hjälpande hand till den självvalt handfallne • Mitt är ditt i minaretens skugga • Inget tack för lång och trogen tjänst åt staten • Vikten av att värna kunskap de andra anser onödig • Blott Sverige svenska krusbär har ... än så länge • Muskulösa män, Mostar, Möten • Spioner, sadister och sybariter • Kokosolja, klaner, kommunister • Perversioner och politik • Översvämningar, moskéer, radikala salonger • Några tiotal miljoner kineser måste man väl kunna offra? • Vem ska få dra på sig ledarofferkoftan? • Åsa Linderborg och en hamnskiftares historia • Du förväntas rädda mänskligheten, men inte din familj • Bad boys ska bli badpojkar • O´boy och frånvaron av riktiga män • Ruiner rätt plats för filosofer? • Vår tids rädsla för allvar • Mikro-Macron och en stor idrottsman • Den slappa diktaturens eventuella fördelar • Sorglöshetens genetiska grundvalar • Parker, patrioter och Pauker • Det andra andra världskriget, det ingen talar om • Bonnier och gudarna • I vilken mening är USA en nation? • Sockersugets femte kolonn • Till motattack med Tintin i spetsen • När Mao Zedong beskrevs som ”känslig" • Bonners: Familjen som för krig mot familjen • Bönder, präster och borgmästare • Kriget mot manlighet • Maffia och matriarker • Bard, barn, bördor • Bonniers och afrofili • Bonnier: "En liten familj med ganska blygsamma vanor” • Kulturkrig utan fångar • Instinkter och ideologi • Mandom, mod och morske män & monument • Kokkonst och kulturkrig • En brun man som är för krävande för många svarta • En Washington som inte ville ha rösträtt • Rivningar och rumpor • Är det svenskt att vara en usel förälder? • Om lämpliga pajer och ett pajat samhälle • Karl Marx, raser och raserande • Dumhetens diktatur och dess kreatur • Vem sköt Olof Palme? Vem sköter landet? • Neurotikerna går till anfall över hela fronten • Den nya svenska folkdräkten: Tagelskjortan • Samhällsförstörarna kommer uppifrån ... och nerifrån • De inbillat förtryckta och de verkligt förryckta • Om av- och påklädning av kvinnor • Greta Thunberg, Tamagotchis och artificiell insemination • Brandrök och speglar – vad händer i USA? • De fula, skitiga & elaka och de lata, likgiltiga och lealösa • Historia: Det vi aldrig talar om när vi talar om de svarta i USA • Anti-globalistisk mat: sydafrikansk brandy i katalansk gryta • På fel post ... och i fel kropp? • Wolodarski varudeklarerar • Var lagom rädda för EU manar överheten • När Greta Thunberg tog över Stalins stafettpinne • Hur statsradion skriver om historien • DN:s fruktan för inbördeskrig i USA • Postmodern Ivar Arpi, folkutbytande Johan Norberg • Facklig lomhördhet och allmän dövhet • Berusade av maktens närhet • Pandemin som gav oss ett nytt prästerskap • Utrotningshot och mångfald • Vita huset, Nice, Tucson • Dopnamn & djup stat • Politiken och paradiset, makten och härligheten • Miljörörelse & globalism • Var Pippi Långstrump den första AFA-medlemmen? • Det modernas närvaro och moderns frånvaro • Vad behövs för att bli en hel människa? • Narcissister och CV:n som putsats upp • I väntan på att Sverker Olofsson ska rädda oss • Rädd att flyga? • Mansfällor och maoism • Pesten & Partiet • Målarkonst och massmord • Den odemokratiska konstens överlägsenhet • Vek, velig, vomerande • Lättingars längtan till livmodern • Den mäktiga vårdapparatens vanmakt • Svenska samtidsromaner: Återvändarångest • Att äta sin besegrade fiende • Därför kan kärnfamiljen inte försvara sig • Kulturvänsterns pandemioffensiv • Minnas Förintelsen men utplåna förståelsen av historien • Nu är det kokta fläsket stekt • Fördomsfrihet och förfall • Angående vikten av att döma hunden efter håren • Den gröna ön och den djupa staten • Den insomnade liberalismen • Med höftskynket som fana • Påsk ... en lämplig tid för uppror? • Stilla veckan som förberedelse för handling • Den bortrationaliserade evigheten • Den eviga gula faran • Dödliga semlor och döda själar • Tack...

I nyhetsbrevet publicerar jag texter om allt från tillståndet i Sverige till anvisningar om hur man gör en riktig apfelstrudel. Nyhetsbrevet innehåller det bästa ur min dagliga produktion, och publiceras inte någon annanstans.

Om du uppskattar mina texter på benulic.se tror jag du kommer att ha en viss behållning av mitt dagliga nyhetsbrev. Du prenumererar genom att gå in här.

Nyhetsbrevet innehåller texter som jag inte publicerar någon annanstans. Det kan vara kortare betraktelser om Isabella Lövins frisyrer, konservens historia eller längre serier i de mest skilda ämnen. Hittills har jag bland annat avhandlat Bonniers, irländare, Åsa Linderborg, realistisk konst och sovjetisk forskning.

I dagens nyhetsbrev – som liksom vanligt kommer ut fem minuter innan midnatt – inleder jag en serie texter med utgångspunkt från den nyligen bortgångne franske filosofen Bernard Stiegler. 

Första avsnittet handlar bland annat om tatueringar, hur en desertör lär franska marinsoldater simma i ryska vatten i början på 1800-talet samt vår ovilja att inse att vi ska dö. Jag kommer av någon för mig nästan obegriplig inledning också in på vem som egentligen uppfann fotografiet och cykeln. Och varför så många i det nutida Brasilien härstammar från en fransk konsul.

Låter roligare än filosofi brukar vara eller hur? För vem får inte ont även i sina friska kroppsdelar när han hör ordet ”ontologi”?

Den här serien är ett försök att vrida loss filosofin från trista utläggningar på kultursidor, mumlandet i Filosofiska rummet och på universitetens seminarier.

Filosofi ska få dig att inse din dödlighet, och samtidigt göra dig lite lycklig.

För övrigt kommer förstås det dagliga nyhetsbrevet fortsatt innehålla rabulistiska förlöpningar mot makthavare, liksom granskande reportage från verkligheten och recept.