Var Hans Rosling ständiga optimism bara en följd av ett dåligt samvete, en egen känsla av värdelöshet och rotlöshet?
Någonstans i Afrikas djungler lurar den farligaste sjukdomen av alla. Den är extremt smittsam och tar sig uttryck i masshysteri och kan i värsta fall leda till hela kulturers undergång.
Sjukdomsbilden utmärks av att de drabbade ger uttryck för en rent besinningslös optimism. Ofta hörs de om och om igen muttra: ”Allt är bra. Allt kommer att bli bättre.”
Ett annat vanligt symptom är att den sjuke också försvinner in i ett besinningslöst dyrkande av personer som får en status som närmast kan liknas vid översteprästens. De blir uttolkare av en högre kunskap och sägs stå i kontakt med de lagar som styr utvecklingen.
Nutida exempel på sådana överstepräster i Sverige är Hans Rosling och Anders Tegnell.
Det är intressant att studera likheterna mellan de två personernas karriärer.
Afrika var en gemensam utgångspunkt för dem. Det är nästan så att jag börjar tro på att det faktiskt finns ett virus någonstans därnere som gör människor förryckt optimistiska.
Hans Rosling studerar socialmedicin i Indien. Tar läkarexamen 1975 och är därefter läkare i Hudiksvall. Vidareutbildar sig på SIDA:s Sandöskolan läser därefter tropikmedicin i Uppsala.
Rosling arbetar sedan under två år i Mocambique, och under tiden där gör han en upptäckt som han sedan kommer att doktorera på: man måste tillreda kassavarot på rätt sätt. Annars dör man.
Tegnell tar sin läkarexam tio år efter Rosling. Specialiserar sig på infektionssjukdomar. Därefter blir det arbete i Afrika och Asien. Han är med och bekämpar ebola i Zaire 1995. Hjälper olika länder i Afrika och Asien att bygga upp sjukvården.
För det allmänna medvetandet framställs Rosling och Tegnell som bärare av en slags högre kunskap just eftersom de varit med och bekämpat ebolutbrott, andra dödliga sjukdomar och epidemier i tredje världen.
Samtidigt läser jag i DN i dag nya obehagliga rapporter om hur äldre människor dör i onödan i vad som ska föreställa svensk sjukvård och äldreomsorg därför att de fått covid 19. På en del inrättningar tas det som en signal för att det inte är någon idé att göra något.
Parallellt med detta i artiklarna redovisas också hur man inom andra delar av vård och omsorg med relativt enkla insatser kunnat rädda äldre svårt cancersjuka som drabbats av corona.
Låt oss pröva följande tanke:
Den ideologi som till stora delar behärskar den svenska kulturen i dag säger att Sverige är ett land som på något sätt är medskyldigt till misären i tredje världen.
Vi påstås ha en skuld att betala.
Vi måste till och med vara beredda att lida lite, det är inte mer än rätt. De andra lider ju.
Vi måste öppna våra hjärtan för att använda statsmannaord.
Personer som Rosling och Tegnell är besjälade av denna tanke – därav de långvariga vistelserna i Afrika.
Visst, det är deras val och vad har väl vi med det att göra.
Problematiskt bli det dock när denna inställning färgar en hel kultur och får genomslag i vården.
Det konkreta resultatet är att våra äldre betraktas som mindre värde än ännu icke födda barn i tredje världen.
Att arbeta med ”Läkare utan gränser” är fint, nobelt och stort. Hjälpa utvecklingsländer en plikt.
Att arbeta som läkare på långvården? Mindre fint i det allmänna medvetandet.
Onekligen lider de i tredje världen under onödiga sjukdomar och epidemier. Men i Sverige lider vi av en sjuk mentalitet som gör att våra äldre dör i onödan.
Sådan kulturer tenderar att till slut slockna helt.
Jag kan svårligen se att världen blir en bättre plats för att människor som arbetat hårt ett långt liv nekas syrgas och enkla vårdåtgärder.
Vi har de senaste tjugo åren sett hur Sveriges överhet utvecklat en politik där nationen och individen ska underordnas utländska, globala intressen. Helheten är det viktiga, ”världen”.
Du själv och de dina har ett begränsat värde i den ekvationen.
Och de av de dina som är äldre har egentligen ingen plats alls.
(Den växande tendensen till svenskt självskadebeteende behandlar jag i tre längre texter om optimism och pessimism i dagens utgåva av mitt dagliga nyhetsbrev. Du blir enkelt prenumerant genom att gå in under fliken uppe till höger (Boris Bulletin).
