Om jag har kommit till Sverige som flykting står jag inför flera stora problem.
Jag måste lära mig språket, förstå kultur och sedvänjor, koderna. Jag måste ha ett jobb så jag kan försörja mig och inte är beroende av andra. Jag måste ha en bostad.
Eller hur?
Trodde ni ja.
Det stora problemet jag står inför är risken att drunkna.
Det är nämligen så att flyktingar är genetiskt kodade att söka sig mot vattendrag i vilka – de trots att de inte kan simma – plumsar i – och så drunknar de.
Framtida forskning kommer säkert att visa att flyktingar delar avgörande bitar av sin DNA med lemmus lemmus – den svenska fjällämmeln.
Men givetvis har våra politiker och överheten redan tagit krafttag mot det. På Järvafältet ska det nu byggas ett stort utomhusbad för en kvarts miljard kronor just därför att:
“Tyvärr är simkunnigheten betydligt lägre i Järva än i andra delar av Stockholm. I det här utomhusbadet kan vi bedriva simskola men också ge besökarna möjlighet att plaska, leka och vänja sig vid vatten”, förklarar idrottsborgarrådet Emilia Bjuggren (S).
Om det nu finns 250 miljoner över att spendera när det gäller integrering kan en enkel själ som jag tycka man kanske borde satsa dem på extra lärare, läxhjälp, fungerande bibliotek där det är tyst och lugnt – eller varför inte på ordningsvakter som kan sitt jobb och som kan garantera att frid råder i områden runt Järvafältet? De som bor där – och är av utländsk härkomst – vittnar ju om den laglöshet som råder där – de där rädda för vad som kan hända deras barn – och dem själva på grund av kriminella gäng eller islamister som vill införa sharialagstiftning.
Emilia Bjurggren konstaterar också att:
“Ja, det är mycket pengar men det är en jätteviktig investering som också har en social betydelse för Järvaområdet.”
Reportern som intervjuar henne frågar inte vari den “sociala betydelsen” ligger – jag är nog inte ensam om att vara nyfiken på svaret.
Själv tror jag inte att integrationsfrågorna och det där “sociala” kan lösas även om de fem kommande generationerna invandrare lär sig simma, och om de alltid ägnar sig åt att plaska runt i en bassäng.
Om man tror att möjligheten att bada och simma på något sätt är avgörande för integrering är man så ointelligent att man bör hållas borta från all form av politiskt beslutsfattande – oavsett vilken fråga det gäller. Men istället blir de personerna i Sverige i dag makthavare.