Offren för massakern på Alla Hjärtans Dag i Chicago 1929. Al Capones gäng som kontrollerade södra sidan av staden riktade i och med dessa mord ett avgörande slag mot Bugs Moran och hans irländare som kontrollerade norra. Ska vi analysera händelsen på Jan Guillous sätt ska vi inte betrakta den som något annat än något som kommit på modet bland gangsters i Chicago – och så ska vi inte bry oss om den sociala misär som ligornas verksamhet skapade – eller den politiska korruptionen i staden.
Kriminella kulturer och kriminellt korkade kulturer 2
Ibland önskar jag att vildsvinsstammen växer än snabbare än den gör i dag. Jag drömmer om den dag då de är så många att stora flockar av dem till och med tvingas driva fram och tillbaka längs med Banérgatan på Östermalm i Stockholm i sitt sökande efter föda.
När det en dag då kanske sker kommer Jan Guillou förhoppningsvis känna sig tvingad att lämna sin våning och gå ner på gatan för att bedriva skyddsjakt (möjligen är det inte tillåtet, men det lär inte Guillou bry sig om.)
Fördelen med en sådan utveckling skulle vara att Guillou för en stund lämnade tangentbordet och då skulle vi slippa kolumner som den han levererar i dag i AB.
Märkligt nog verkar texten ha delats av rätt många. Jag utgår från att dessa personer läst de första raderna, noterat att Guillou anser att allt är prima liv i Sverige idag – och så har de tänkt: “Men finfint! Detta måste delas! Sverigebilden måste bli mer positiv!”
– och så trycker de på “Dela”.
Eftersom jag i min outgrundliga godhet utgår från att de personerna inte har onda avsikter och att de är åtminstone normalbegåvade (hur det numera mäts i Sverige är väl i och för sig lite oklart – förmågan att öppna och stänga en dörr kanske?) – så antar jag att de inte läst just mer än inledningen.
För längre ner i kolumnen skriver Guillou så här:
“För Sverige är inte ett brinnande helvete. Sverige är ett av jordens absolut tryggaste länder med en extremt låg, och sjunkande, brottslighet också i invandrartäta förorter, och stigande levnadsstandard.
Den ökande ojämlikheten är ett betydligt allvarligare problem än att det blivit på modet bland vissa förortsgangstrar att skjuta varandra, något som för övrigt inte borde oroa en enda äldre kvinna i Sverige, såvida hon inte råkar vara mor till sådan gangster.”
Och det här är ju okunnigt svammel på flera plan, framförallt faktiskt därför att det strider mot den historiska belagda erfarenheten.
Låt oss ta USA som exempel. Vi kan här utgå från historiska fakta och förloppet kan skildras schematiskt på följande sätt:
1. Väldigt stora grupper invandrare kommer till USA under perioden kring förförra sekelskiftet. En liten del av dem vill inte som de andra ta ett vanligt jobb eller öppna en butik – de vill bli rika snabbt. Det är inte så att de inte kan få jobb. De vill inte jobba.
2. Den enklaste vägen till pengar för den lilla gruppen är att idka utpressning mot andra invandrare – även de fattigaste får betala för deras beskydd, butiksägarna pungslår man på samma sätt så mycket det bara går.
Man skaffar sig också kontroll över verksamheter som väl inte är så där alldeles lagliga; spel och dobbel, lotterier, prostitution.
3. Ligornas kontroll över det sociala och ekonomiska livet i de fattiga stadsdelarna gör förstås att de också kontrollerar befolkningen där – och därmed hur de ska rösta. Redan under 1800-talets senare hälft fungerar ligorna i New York som garanter av röster till Tammany Hall och det Demokratiska partiet. Det ger ligorna möjligheten att operera mer fritt i sina områden utan statens ingripande.
4. En symbios växer fram mellan politiker och gangsterledare – en symbios som förstärks av att ligorna ger mutor till de ledande politikerna – som de sedan kan fördela i den egna apparaten.
5. De nationellt baserade ligorna bland fattiga immigranter växer – det blir konflikter om kontroll över både territorier och branscher. Morden och våldet utövas bara sinsemellan de olika kriminella organisationerna. En utveckling som intensifieras under förbudstiden – då sker också en konsolidering bland de kriminella organisationerna – småhandlare slås ut eller integreras i större syndikat, kriminella koncerner helt enkelt. Viss reglering sker av marknaden.
6. I takt med att de kriminella organisationerna blir större och mäktigare växer också deras inflytande. Hade John F Kennedy kunnat bli president utan stöder från maffian? Och hur var det med starten på Harry S Trumans politiska karriär?
De mord och skjutningar som Guillou betecknar som ett mode i dagens Sverige (ja, han skriver ju faktiskt så “blivit på modet att”) är ju en följd av en social och ekonomisk verklighet, ett rationellt handlande av dem som är verksamma med att kämpa om kontroll över narkotikahandel, prostitution samt beskyddar- och indrivningsverksamhet.
Precis som i USA – och denna verklighet innebär att hårt arbetande invandrare får leva under hot från de kriminella. Har du butik eller verksamhet ska du betala för “beskydd”, och eftersom många invandrare i dag driver butiker, restauranger, frisörsalonger, kemtvättar och andra serviceinrättningar är möjligheterna rätt goda för den som vill få sin näring från sådant blodsugande.
Men det här låtsas inte Guillou om – han gör det till ett “mode” – liksom lite av en hobby. I dag skjuter de varandra – i morgon kanske de nöjer sig med att spela TV-spel eller poker i de bakre rummen på den lokala pizzerian – ungefär.
Men det väpnade våldet mellan kriminella i Göteborg och Malmö är bara ett symptom på den dagliga utsugning våldsverkarna bedriver av vanliga arbetande människor.
Men jag tror vi måste se en annan likhet med USA – för även i Sverige har det utvecklats en symbios mellan de kriminella och politikerna.
Invandrare som säger sig företräda en nationell grupp eller en religiös riktning blir leverantörer av röster till de etablerade politikerna. Dessa “invandrarledare” får i sin tur medel och bidrag för att bygga ut sina organisationer i förorterna och ges också i samband med detta möjlighet att få plats och makt i de etablerade partierna.
Ska det utbytet fungera måste det också förstå det skapas en berättelse om att allt är väl i “orten” – det behövs inga poliser där som skyddar vanligt folk och butiksägare – det kan skada symbiosen mellan politiska partier och invandrar–”ledare”, den en gång fakultativa symbiosen är på väg att bli en obligat sådan.
Och de här två organismerna som samverkar livnär sig på ett parasitärt sätt på alla oss andra.
Det enda man väl kan hålla med om i Guillous kolumn är slutklämmen:
“Lögner ska nämligen bekämpas, det är en huvuduppgift i politiken.”
I övrigt är kolumnen bara uttryck för det klassförakt som så ofta verkar vara självklart för den som hittat på en “finare” bakgrund än man i verkligheten har.