Kanske kan Karl XI:s drabanter få ett mer ärofullt uppdrag i framtiden.
Vad hade ni väntat er?
Avböner och avgångar? Ministrar och ledarskribenter som hoppar från fönstren i skam över att de avslöjats som förledare av folket?
Nej, klart ni inte hade.
Det är ju Sverige.
Men erkänn att ni ändå föreställde er att mängder av politiker, byråkrater, och personer verksamma inom media i all tysthet skulle lämna sina tjänster för att slippa försvara sina ord, texter och handlingar de senaste åren.
Kanske har ni det senaste dygnet stått vid Hornstull och väntat på att få se hur en lång kolonn av forna makthavare under tystnad vandrar ut ur staden för att någonstans därute i den svenska verkligheten hitta en barmhärtig själ som vill anställa dem trots den skada de åsamkat samhället. Att ni när ni stod där kunnat peka och säga: ”Men se, där går Löfven, Lööf och Lövin och titta, Wolodarski, redaktionerna för Aktuellt och Rapport och där … är det inte Anders Lindberg”.
Men inte ens det.
De sitter kvar.
De låter fortfarande.
De kvackar inte ens till och försöker förklara och urskulda sig och säga:
”Ja, men jag har ju bostadsrätten att tänka på, och sommarstället, och jag vill inte bli osams med de andra på jobbet. Jag vet, jag är en lat, okunnig, inställsam ynkrygg. Förlåt mig!”
De undviker nu nogsamt att ägna sig åt att diskutera att landets statsminister medgett att de andra hade rätt, de som förklarade att stor, oreglerad utomeuropeisk invandring med automatik skapar kriminalitet som till slut kommer att hota hela samhället.
Överheten låtsas som ingenting.
Överheten fortsätter som förut.
Och de som hållit med dem under dessa år, och varit ordentliga med att inte tänka själva ser sig lite försiktigt om och undrar vem de ska behöva ty sig till härnäst.
Det är därför dags att börja fundera på vad det är för fel på ett samhälle där detta är möjligt.
Och diskutera det lika fördomsfritt som här …