Möjligen får de flesta i västerlandet numera sin uppfattning om gott och ont från Disneyfilmer.
På vägen till gymmet passerar jag alltid fängelsets böne- och meditationsrum. De ligger vägg i vägg precis som kropp och själ ska göra. När jag gick förbi meditationsrummet i fredags var det som vanligt fullt därinne – en stor del av anstaltens muslimer var församlade till fredagsbön.
Kontrasten mot den kristna gudstjänsten som avhölls i samma rum på onsdagen gör antagligen Gud tämligen bekymrad. Jag har noterat att fikavagnen som då rullas in är ordentligt lastad – Och det är litet fint med sju sorters kakor – Men också litet sorgligt när antalet sorter är större än antalet deltagare i själva gudstjänsten.
Nej, jag tänker inte komma med en litania om att detta visar att Sverige är på väg att islamiseras.
Jag tror att det är dags att ställa frågorna på ett annat sätt; Sveriges problem är inte i första hand att landets islamiseras, det är att landet är avkristnat.
Det finns ett litet småfegt sätt att ta sig an diskussionen – och det är att tala om kristendomen som grundval för västerlandet och att det är kristna värderingar som format vår civilisation.
Visst är det väl så i någon mening, men problemet är att i det offentliga samtalet reduceras innebörden av detta till att vi firar jul, påsk och pingst samt gärna vigs och begravs av en präst. Och så är vi förstås snälla mot varandra – så där bergspredikansnälla så det fungerar ihop med värdegrunden.
Men som nobelpristagaren i fysik Steven Weinberg påpekat är det nog en helt annan föreställning i kristendomen som bidragit till västerlandets utveckling; tanken på ett liv efter detta där vi får möta våra nära och kära eller där vi straffas. Det är grundvalen för att människor i 2 000 år varit noga med hur de lever och hur de dör. De har utgått från att de kommer att vägas och mätas av något större. Det är på denna grund vår civilisation utvecklats.
Att klamra sig fast vid livet här och nu genom att underkasta sig och falla undan är inte förenligt med en sådan uppfattning och tro.
Ta bort tron på ett liv efter detta, vad får vi då? En stor anhopning fegisar, konstaterar Weinberg. Killarna i meditationsrummet representerar för mig en för människor sämre religion än kristendomen – men deras tro gör dem allt annat än fega.
Givetvis krävs det inte att alla är troende kristna för att västerlandet ska kunna överleva i sådan form att de ursprungliga värdena förs vidare, men det är nödvändigt med riktiga kyrkor (inte svenska kyrkan som mer fyller funktionen av att vara en slags andlig motsvarighet till svensk bilprovning – de godkänner det mesta).
Och det krävs kristna intellektuella som kan strida i det offentliga samtalet; i dag förs till exempel diskussionerna om skillnaden mellan kristendom och islam på ett sätt som får en att tro att det är är Piff och Puff som försetts med bibel respektive koran och sedan fått i uppdrag att företräda var sin religion i olika debattprogram.