Obduktionen (Enrique Simonet 1890).
Ett knarkarpar i Norrköping har kunnat ta sitt eget barn av daga med aktiv hjälp från myndigheterna. Till och med på Aftonbladets ledarsida blir de lite griniga vid tanken på det och toppar med rubriken: ”Sparka de ansvariga för Lilla Hjärtats död”.
Skribenten vill se huvuden rulla, eller vad som är motsvarigheten till det i dagens Sverige. Att ”sparka de ansvariga” byråkraterna innebär väl därför att de får lämna sin tjänst med ett avgångsvederlag.
Det är uppenbarligen en dag för ansvarsutkrävande på kvällstidningarnas ledarsidor när det gäller hur vård och omsorg sköts.
För på Expressens tycker att man att det är ”skandal” att en del äldre klassats in en grupp som som ska betraktas som dödsdömda om de får covid-19 och som därefter får minimalt med hälp och lindring.*
Maciej Zaremba skildrar utmärkt i DN en av de grundläggande förutsättningarna för detta: hur man i Region Stockholm tillsätter den socialdemokratisk yrkespolitikerna som Christoffer Bernsköld som ansvarig för all sjukvård i Stockholm utanför akutsjukhusen. Han var den sökande till tjänsten som hade minst kompetens.
Vad är Expressens slutsats?
”Äldreboendena behöver ett sjukvårdslyft.”
Kraftfullt eller hur?
Vare sig AB eller Expressen är i närheten av att kunna tänka tanken att det inte räcker med att sparka en eller två byråkrater.
När det gäller ”Lilla Hjärtat” måste vi väl rimligen vilja straffa alla inblandade i processen; alla de personer i socialtjänsten och rättsapparaten som deltog i att återförpassa barnet till ett nedskitat helvete med kanyler, piller och droger.
Eller?
Och måste vi inte börja ifrågasätta själva det system och de strukturer som ger dessa människor makt över andra?
Vad är det grundläggande felet?
Och kan vi verkligen nöja oss med att säga att det är fel på den och den byråkraten?
Och är det verkligen bara fel på statsapparaten och rekryteringen till dess kommandopositioner på olika nivåer?
Begrunda det här citatet ur Expressens ledare:
”Det har saknats grundläggande hygienrutiner och kanske kompetens att ignorera idiotiska riktlinjer.”
Märk väl. ”Grundläggande” hygienrutiner. Det kan bara tolkas som att personalen inte bryr sig om att ens tvätta händerna.
”Kompetens att ignorera idiotiska riktlinjer” innebär i praktiken att den här typen av samtal utspelat sig:
”Gamla Lisa på rum 17 har fått mycket svårt att andas och hon har panikångest och väldigt ont.”
”Jaja, du kan väl riktlinjerna. Hon slutar snart att andas och då har hon heller inte panikångest eller ont.”
Märker inte Expressens ledarskribent den obegripliga motsättningen i sin egen beskrivning av situationen på äldreboenden?
Först beskrivs personalen som så tröga i huvudet att de inte fixar det här med att se till grundläggande hygien sköts.
Därefter beskrivs de som nitiska läsare av sjukvårdsdirektiv – och det är därför de låter gamla dö under plågor.
Ibland bryr sig samma personal inte alls (tvättar inte händerna), ibland bryr de sig väldigt mycket (läser direktiv väldigt ordentligt och följer dem). Det går inte ihop.
Enda sättet att få det här att gå ihop är att tänka sig personal som egentligen inte bryr sig utan alltid följer minsta motståndets lag.
Men är verkligen alla vi andra, som inte är direkt inblandade utan skuld?
För några månader sedan avslöjade Eskilstuna-Kuriren delar av det Zaremba nu berättar.
Rullade några huvuden? Blev det demonstrationer?
Kommer det att bli det efter Zarembas artiklar?
Nej, alla nöjer sig med att mumla.
Det räcker inte med bättre direktiv för hur vården ska fungera.
Det behövs direktiv för hur man botar ett sjukt samhälle.
*Nej, det är inte så att jag tror att alla de tusentals äldre som dött under coronan kunde räddats. Kanske kunde ingen alls ha räddats.
Men det är ju inte det frågan gäller utan om under vilka förhållanden människor i vården ska gå hädan.