Rättvisan är kanske blind. Döv är den däremot inte, den förmår uppfatta minsta önskemål från överheten, även när den framförs viskande.

Göran Lambertz betraktar sin skyddsling Leif Thorsson. Men vem ska nu skydda Lambertz?

Att Göran Lambertz nu sitter häktad som misstänkt för våldtäkt har av en del bakats in i den vanliga berättelsen om Lambertz. Ni kan säkert upplägget, Lambertz beskrivs som toppjuristen som en gång var ett föredöme, men sedan gick något fel i och med Thomas Quick-fallet.

Jag tror inte den historien är riktigt sann.

Vi ställer ganska låga krav på de ämbetsmän som är jurister om vi anser att Lambertz en gång i tiden var bra.

Vi väljer nämligen då att bortse från fallet Leif Thorsson.

Thorsson var justitieråd och domare i Högsta Domstolen men blev 2004 föremål för en polisutredning för sexköp. I utredningen hävdades det att han köpt sex fyra gånger under loppet av två månader av och en samma person – en 20-årig gymnasist misstänkt för rån.

Thorsson medgav ett fall av sexköp och kom undan med böter på 40.000 kronor.

Men han fick behålla jobbet som domare i Högsta Domstolen. En domare kan bara skiljas från sin tjänst om det finns ”objektivt godtagbara skäl”.

Och det ansåg inte Justitiekanslern att det fanns utan istället konstaterade JK:

”Hade det rört sig om ett grövre brott eller upprepade brott hade vi gjort en annan bedömning. Men nu var det ett brott som har relativt låg straffskala, och vi bedömer att förtroendet för justitierådet inte är så skadat att han bör förlora sin tjänst.”

JK vid denna tid var Göran Lambertz och det var han som undertecknade beslutet som innebar att Thorsson kunde fortsätta sin ämbetsutövning.

Vi kan påminna oss hur det gick för Paolo Roberto. Hans företag och affärsverksamheter krossades.

Men en domare i HD som köper sex av kriminella får sitta kvar.

Ett halvår innan skandalen rullas upp har Thorsson dömt i ett sexmål i HD.

Riksåklagaren har begärt att en dom i hovrätten mot en ungersk hallick ska skärpas.

Men Thorsson och HD sänker istället straffet till 14 månaders fängelse och förklarade att det rört sig om frivilliga överenskommelser mellan hallicken och de kvinnor han tagit till Sverige.

Att Thorsson behandlades så milt av JK kan också ha berott på att att hans föräldrar, Inga och Sture Thorsson hörde till den socialdemokratiska adeln, mamman minister och toppdiplomat, pappan internationellt verksamt socialråd.

Och har man en rättsapparat där en justitieminister springer på bordell (Lennart Geijer), och där de högsta ämbetsmännen på departementet varit inblandade i turer med prostituerade (Haijby- och Kejneaffärerna) … ja, då är det kanske inte så konstigt att HD:s ordförande Bo Svensson skrockande avvisar tanken på att han skulle förbjuda Thorsson att döma i sexmål. Istället förklarar Svensson att Thorsson snarare är extra lämplig eftersom:

”… han har djupa kunskaper i ämnet”.